månadsarkiv: oktober 2013

Bra översyn av Arbetsförmedlingen men glöm inte det här!

alöshetsbildI höstens budgetproposition meddelade regeringen sin avsikt att göra en så kallad ”bred översyn” av Arbetsförmedlingen. Med utgångspunkt från hur det fungerar (eller inte fungerar…) i förmedlandet idag, ser man att ”De tecken som finns på försämrad matchning ska därför tas på allvar och arbetet med att utveckla matchningen ska fortsätta. I regeringens promemoria om översynen skriver man också:

”Regeringen anser att det finns skäl att analysera om det finns behov av förändringar för att på ett än bättre sätt ge stöd till såväl personer som står långt från arbetsmarknaden som personer som är närmare ett jobb men som behöver stöd att finna ett arbete”.

Det är tveklöst en viktig översyn. Det behövs skarpa förändringar om stödet till den som är arbetslös ska förbättras. Det gäller inte minst den stora grupp av personer med funktionsnedsättning som utgör ungefär vart fjärde inskriven vid förmedlingen.

Där finns det en rad brister att ta tag i. Hela utgångspunkten för arbetsmarknadsområdet och därmed Arbetsförmedlingens arbete måste göras om. I dag är utgångspunkten för insatser att man har en ”nedsatt arbetsförmåga”, om man har en funktionsnedsättning. Det är ett Arbetsförmedlingens och politikens begrepp som är oerhört tveksamt och som är en stämpel som riskerar att i stället försämra människors möjligheter att konkurrera om jobben på samma villkor som andra. Vad innebär det att bära på etiketten ”Nedsatt arbetsförmåga” inför och under en anställningsintervju, om man kommer så långt i en rekrytering.

Det finns mer än så att lägga in i en översyn. Det tar idag i genomsnitt 272 dagar att få den kodning av förmedlingen som berättigar till ett bra stöd och råd. En arbetslös med funktionsnedsättning som med ett hjälpmedel på plats där så behövs säkert kan vara minst lika kvalificerad för ett jobb som någon annan, får ofta vänta länge på hjälpmedlet. Regeringen har på en rad andra områden fått kloka förslag till åtgärder av den så kallade Funka-utredningen som också behöver förädlas till skarpa lagförslag.

Där föreslås bland annat att Arbetsförmedlingen tar över Försäkringskassans ansvar för hjälpmedel, något som idag är delat mellan myndigheterna. Förändringen är bra i sig men man KAN känna oro för att bristerna inom förmedlingen också kommer att påverka hjälpmedelsområdet negativt. Det bör regeringen ta upp i sin översyn och säkra förbättringar, inte försämringar, på det området.

Så gör den här angelägna översynen, regeringen. Men glöm inte att redan i direktiven skriva in att funktionshindersperspektivet måste in och måste vara en central fråga för utredningsarbetet. Och gör gärna utredningsdirektiven med den ansats som Lika Unikas eget program för jobben – Banbrytarprogrammet – har: Människan som en en värdefull resurs. Arbetet som en mänsklig rättighet.

Dags att utveckla svensk syn på mänskliga rättigheter!

130530 torsdagsaktion XL

Torsdagsaktionen – handlar om mänskliga rättigheter

Det är planeringstider inför den Internationella Handikappdagen den 3 december. Jag hoppas att du håller koll på det seminarium som Diskrimineringsombudsmannen kommer att genomföra tillsammans med oss i funktionshindersrörelsen den dagen. (info kommer bland annat på vår hemsida, www.likaunika.org) För visst känns det oerhört viktigt att mer än vad vi kanske gör idag, ta upp rättviseperspektiv och mänskliga rättigheter. Även i Sverige!

Vi har länge haft en tradition i ”Välfärds-Sverige” där politiken och dess beslut har setts som tillräckligt för att alla ska få del av den samlade välfärdskakan, få sina rättigheter tillgodosedda. Till skillnad från en del andra länder såg vi inte fastslagna, mänskliga och överklagningsbara rättigheter som vägen till detta goda land för alla. Det har på många områden varit en klok väg men den har onekligen visat sina brister. Ja, vägen idag på funktionshinderspolitikens område går delvis bakåt. Det berättar många medlemmar i våra förbund. Det belyser också Handisam i sin årsrapport ”Hur är läget” och det är också något som nu granskas av FN som ställer skarpa frågor till Sverige.

Ett många gånger otillgängligt Sverige. Försämringar i stödet till många med en funktionsnedsättning som behöver assistans för att kunna leva sitt liv på lika villkor som andra. Många elever med funktionsnedsättning som får känna av ett sämre stöd i sin undervisning. Tal om återgång till institutioner och en fortsatt hög arbetslöshet hos många med en funktionsnedsättning. Dessa brister mitt i ett Sverige som har skrivit under FN:s konvention som ska säkra rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vi har länge varit mycket duktiga i Sverige på att tala människors rättigheter, både politiska, sociala och ekonomiska. Men inte sällan har MR-perspektiv använts när vi talat om omvärlden. Rättigheterna har på något sätt setts som givna i Sverige. Där behöver vi mer vara mer självkritiska, ompröva vår egen förträfflighet och verkligen lyfta MR-perspektiv och FN-konventionen i den svenska debatten. Lika Unika tänker göra allt vi kan för att bidra till det.

Grattis till lyckat motstånd för rätten till åtgärdsprogram i skolan

skola

Segrar är alltid viktiga! I det här fallet kom det en sådan efter en opinionsbildande insats av bland annat Lika Unikas medlemsförbund. Protester har också kommit från de nationella skolmyndigheterna. Frågan handlade om att en arbetsgrupp inom regeringskansliet ville ta bort kravet att skolan ska skriva ner i ett åtgärdsprogram om hur det särskilda stödet till elever som så behöver ska ges. Man ville också ta bort skolornas skyldigheter att utreda behov hos elever.

I en artikel i UNT skrev företrädare för funktionshinderrörelsen:

”Försvinner kravet på dokumentation ser vi stora risker i att insatser inte genomförs och att beslut inte följs upp. Rektorns lagreglerade skyldighet att utreda behovet hos en elev som kan behöva särskilt stöd, vill man också ta bort. Risken blir då att man aldrig går till botten med den problematik som finns, med förödande konsekvenser för eleven.”

Nu meddelar utbildningsminister Jan Björklund i ett uttalande som citeras av bland annat Ekot att man ska skriva om förslaget. Så långt verkar en första seger vara uppnådd om det nu innebär att alla sådana tankar läggs i papperskorgen. Men Björklunds besked är samtidigt att ”huvudinriktningen att kraftigt minska på byråkratin kring stödundervisningen i skolan ligger fast.”

Säkert en lovvärd ambition men återkom inte med förslag som, om de genomförs, äventyrar många elevers möjligheter att nå sina viktiga kunskapsmål. Sverige behöver faktiskt avsätta mer, inte mindre, resurser till elever med särskilda behov av stöd, om de ska kunna få del av undervisningen på samma villkor som andra.

Läs mer:
Norrköpings Tidningar om protester från skolmyndigheter