månadsarkiv: november 2014

Riksdagsmotioner med #funkpol – perspektiv

rosenbad o riksdagenDet verkar sluta på totalt 2291 motioner under den allmänna motionstiden i riksdagen. Som vanligt tar de upp en rad varierande ämnen, bland dessa motioner om ”bevarande av nyckelharpan”, ”inför republik” och ”Cykelturism”. En snabb genomräkning på nyckelord i rubriker säger att 23 motioner har ordet ”Gårdsförsäljning” (av alkohol) och 24 motioner ordet ”Funktionsnedsättning”. Granskar jag motionsflödet med Lika Unika-ögon och med utgångspunkt från vårt fokus på mänskliga rättigheter, arbete och tillgänglighet så finns det en del ”godbitar” som är värda att läsa och värda att följa behandlingen av i riksdagen. (även om de allra flesta motioner avslås…)

Här är några tips:
Paradigmskiftet från patient till medborgare –      Désirée Pethrus (KD)
*  Funktionshinderperspektiv i folkhälsopolitiken –   Désirée Pethrus (KD)
Särskilt anställningsstöd för personer med
funktionsnedsättning i den ideella sektorn   –      Per Lodenius (C) / Helena Lindahl (C)
* Tillgång till arbetshjälpmedel –  Åsa Westlund
Fritidshjälpmedel   –      Bengt Eliasson och Barbro Westerholm (FP)
* Bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund  Ali Esbati m.fl
* Tillgänglighet är en rättighet  – Roza Güclü Hedin (S) m.fl
* Staten ett föredöme för att anställa
personer med funktionsnedsättning  –      Betty Malmberg (M)

Ljus i MR-institutionsmörker?

ljus i mörkerDet kanske inte alls är så. Men om man vill leta efter positiva signaler så går det att smyga in lite förhoppningens känslor i kropp och tankar. Detta (kanske) glädjande är ett par meningar i regeringens budgetproposition, den för utgiftsområde 01, ”Rikets styrelse”:

”Regeringen avser återkomma till riksdagen med en strategi för ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Sverige. En viktig fråga att belysa är hur en självständig granskning av efterlevnaden av mänskliga rättigheter kan säkras”.

Man vill gärna tolka den politiska inriktningen som meningarna ska ge uttryck för som att regeringen nu kommer att lägga fram en efterlängtad strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i  Sverige. Och man vill väldigt gärna sätta förhoppningar om en nyinrättad och oberoende MR-institution i orden om en ”självständig granskning”. Under en tid har det legat ett politikens mörker över det åtagande som Sverige har gjort internationellt om att inrätta en sådan. Frågan är om det här är lite ljus och en strimma hopp?

Det formella åtagandet att inrätta en MR-institution finns efter det svenska undertecknandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är också något som FN i andra sammanhang har uppmanat Sverige att göra. Behovet är stort av en funktion som oberoende från beslutsfattarna kan arbeta med att både skydda och bevaka men inte minst att främja och driva på arbetet med att leva upp till de förpliktelser Sverige har enligt FN-konventioner.

Många personer som har en funktionsnedsättning upplever i sin vardag, in på skinnet, att mycket mer måste göras för ökad delaktighet, för rätten att få delta i arbetslivet, för en lika god utbildning som andra och i övrigt en bättre välfärd. Som Lika Unika-bloggen skrev i ett annat inlägg visar uppföljningar att Sverige, inte minst kommuner och landsting, måste arbeta mycket mer offensivt med konventionens implementering. Och vill man hitta en riktigt bra illustration av och ”bevis för” behovet av att skynda på arbetet så är nog den uppgift som Myndigheten för delaktighet skriver om i ”Hur är läget 2014″ en riktig ”tydliggörare”:

Exempelvis känner bara en av fyra domare till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Illa, och samtidigt ett gott exempel på att ljuset i MR-institutionens tämligen kalla mörker verkligen är välkommet.

Läs mer om MR-institution:
*
Lika Unikas hemsida
* FN-förbundets hemsida

Välkommen satsning på konventionen!

crpd bildDet har blivit en paus vad gäller inlägg här på bloggen när en del annat skrivande har fått gå före. En händelse som jag gärna lyfter fram sedan förra inlägget är ett par intressanta och viktiga punkter i den budget som den nya regeringen har presenterat för nästa år. Det handlar förstås om funktionshinderpolitiken och om en välkommen budgetpost som beskrivs så här:

Ett särskilt informationsprojekt om konventionen och kommitténs rekommendationer planeras därför.  Syftet är att öka kunskapen om konventionen samt att sprida information om de rekommendationer som kommittén lämnat till Sverige.

Det här är viktigt, glädjande och något som förhoppningsvis blir en rejäl satsning på att öka kunskaperna och därmed öka kraften i genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD  i det svenska samhället. I samma andetag talar regeringen också om en informationsspridning av de rekommendationer som FN-kommittén överlämnade till Sverige i våras. En punkt i dessa var ju att det finns alldeles för stora variationer mellan svenska kommuner när det gäller arbetet med konventionen.

Kännedomen och kunskaperna om konventionen påverkar rimligen hur beslutsfattare arbetar med dess implementering. Som Lars Lindberg visar i ett blogginlägg så har det satsas avsevärt mer på arbetet med FN:s barnkonvention än den om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lars Lindberg skriver:

”Slår man ihop dessa siffror för tidsperioden blir resultatet: Barnkonventionen 196 Mkr, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 45 Mkr.

Därför är regeringens besked i budgetförslaget viktigt. Det handlar inte bara om att konventionen i sig behöver uppmärksammas. Det handlar också, som Myndigheten för delaktighet visar i sin uppföljning av politiken, ”Hur är läget”, att ett aktivt arbete med konventionen ger bättre resultat i olika verksamheter:

”De kommuner som använder FN-konventionen inom utbildningsområdet har i snitt högre meritvärden bland alla elever och en lägre andel elever som inte uppnår målen”.

Det finns således all anledning att börja genomföra budgetposten om det som kanske kan beskrivas som ett slags ”kunskapslyft” om konventionen CRPD med stor kraft och målmedvetenhet i hela det svenska samhället. Det handlar ju som bekant om människors rättigheter.