Kategoriarkiv: Internationellt: FN och EU

FN-dagen 2016 värd att fira!

FNS målmaria fncrpd bild

Tre bilder som var och ett får ge en illustration om varför årets FN-dag, idag den 24 oktober, är viktig för Lika Unika. Bilderna visar FN:s utvecklingsmål i Agenda 2030, Lika Unikas ordförande Maria Johansson som talar i FN-högkvarteret i New York sommaren 2016 och så en bild som symboliserar CRPD, FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

”Lika Unika är en federation som vill öka respekten för mänskliga rättigheter i svensk politik, att alla ska få delta och bidra i samhället. Vår vision är att alla människor ska ses som de resurser de är.  Lika Unika verkar för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i olika sammanhang utifrån mänskliga rättigheter och ett funktionshinderperspektiv”. Det är tveklöst så att FN:s olika konventioner, beslut och engagemang som rör mänskliga rättigheter förbättrar  möjligheterna att stärka människors rättigheter. Det gäller, precis som utvecklingsmålen i Agenda 2030, lika mycket för Sverige som för andra länder.

Sverige har ställt sig bakom en rad FN-konventioner som ska säkra rättigheter exempelvis Barnkonventionen , FN:s kvinnokonvention och CRPD; FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Att man sluter upp bakom en internationell konvention ska förstås göras för att man vill stå upp för de värderingar och de rättigheter som konventionen ger uttryck för. Men att ratificera FN-konventioner får inte handla om internationell plakatpolitik utan måste vara tydliga åtaganden för att inte minst på hemmaplan göra praktiskt politik för att stärka rättigheter. Både på nationell och regional/lokal nivå…

Sverige har en historia av internationellt engagemang i MR-arbete. Sverige har nu plats i säkerhetsrådet. Det ställer också krav på att vi på hemmaplan agerar som goda exempel och föredömen. Annars försvagas rösten internationellt. En svensk underskrift av en FN-konvention handlar också om att ge sig själv en politisk att-göra-lista därför att politiken har ambitioner också här hemma. Därför måste Sverige ta allvarligare på de resultat som kommer ut från exempelvis FN:s granskningar av hur vi lever upp till FN-konventioner. FN:s kommitté som arbetar med CRPD gav våren 2014 konkreta rekommendationer till Sverige. Det är två och ett halvt år sedan och även om det i en del fall finns hänvisningar till FN:s rapport så saknas ändå system med tidsplanering och budgethänsyn av hur Sverige hanterar de brister i mänskliga rättigheter som påtalas av FN-kommittéer. Det gäller säkert fler konventioner…

Och så finns nu FN-mål och deklaration i Agenda 2030….
För funktionshinderrörelsen blev Agenda 2030 en stor framgång. Till skillnad från de tidigare millenniemålen har världssamfundets stater enats om en utvecklingsdagordning som i både i sin deklaration och i konkreta mål och delmål lyfter fram funktionshinderperspektivet, exempelvis när det gäller rätten till utbildning och arbete. Att det var en framgång har också fått den svenska regeringens stöd. I sitt tal inför FNs statspartskonferens i New York om konventionen rättigheter för personer med funktionsnedsättning sa statsrådet Åsa Regnér[1]:

“I truly welcome the clear references in the new agenda 2030 to gender equality and the empowerment of women and girls and the clear references to people with disabilities. This is a break through.

Man får hoppas att det här vägleder arbetet med FN:s mål i Agenda  2030 i Sverige, på alla nivåer. I agendans deklaration talar punkt 23 om att ge egenmakt till människor. De vars behov återspeglas i agendan inbegriper alla barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning…”.

Så kom ett tydligt funktionshinderperspektiv in. Så skrevs detta in också under målen för bland annat utbildning och arbete. Så, hoppas jag på FN-dagen, kommer detta ”genombrott” att avspeglas också i det svenska arbetet när den sittande delegationen lägger förslag, när kommuner och landsting planerar Agenda 2030-insatser, när kraften i civilsamhället visar sig i allt engagemang och när företag, myndigheter och enskilda bidrar till att Sverige lever upp till FN:s mål. FN-dagen är värd att fira!   

[1] http://www.regeringen.se/tal/2016/06/tal-av-asa-regner-vid-statspartsmote-om-funktionshinder-i-new-york/

 

FN-målen Agenda 2030 – en chans vi inte får missa!

FNS mål

I september 2015 fastställde FN de nya utvecklingsmål – Agenda 2030 – som tar vid där ”Millennie-målen” slutade och således gäller från 2016. Målen är universella och gäller alla länder. De omfattar tre hållbarhetsdimensioner – den sociala, ekonomiska och miljömässiga. De har den övergripande och mycket förpliktigande principen ”Leave no one behind”.

När Sverige och de andra FN-staterna beslutade om Agenda 2030 fanns i beslutet något mycket angeläget: En signal från FN till medlemsstaterna inför deras arbete med att förverkliga agendan. Ett tydligt funktionshinderperspektiv togs in i både deklarationen och i mål/delmål. Personer med funktionsnedsättning måste inkluderas på allvar i Agenda 2030-arbetet var FNs markering.

I deklarationen till Agenda 2030 finns punkt 23 som den Internationella funktionshinderrörelsen i form av IDA lyfter fram som särskilt viktig för agendan. ”Människor som är sårbara måste ges egenmakt”. Personer med funktionsnedsättning tillhör de vars behov återspeglas i agendan och som måste inkluderas. Målen om utbildning och om arbete är två av flera där FN-signalen går igen: Lämna ingen utanför! Ta med ett tydligt funktionshinderperspektiv när ni arbetar med Agenda 2030.

Vad är då att ta med ett ”funktionshinderperspektiv”? Och vad innebär det att inte göra det? När Myndigheten för delaktighet beskriver det innebär det att man ”ska verka för att samhället redan från början utformas så att alla kan delta och att befintliga hinder för delaktighet systematiskt undanröjs.  Det handlar i första hand om att skapa generella lösningar i samhället”.

Eller så är det möjligen att i allt man gör som samhällsplanerare och beslutsfattare verkligen utgå från att vi människor är olika, består av en mångfald men har lika rättigheter och värde. Funktionsnedsättning är något som är en del av den mänskliga mångfalden. Det betyder att avsaknad av funktionshinderperspektiv inte tar hänsyn till alla, bortser från vissa. Det kan leda till (fortsatt) utestängning, kanske omöjliggöra delaktighet. Här var ju Agenda 2030-devisen den motsatta: ”Leave no one behind”.

Just nu planeras runt om i Sverige hur statliga myndigheter, kommuner, landsting, regioner, kommuner, civilsamhälle och andra ska arbeta med Agenda 2030. Myndigheterna har gett underlag till regeringen, en särskild delegation har tillsatts och den svenska regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat sina planer för arbetet med Agenda 2030.

Jag hoppas att svenska myndigheter, den nu hårt arbetande delegationen, kommuner och landsting, företag och civilsamhälle tar fasta på FN-beslutets signaler. FN ersatte tystnaden, som inte sällan råder när det gäller funktionshinderperspektivet, genom att stärka sina mål och sin deklaration. Alla skulle med, ingen lämnas efter. Sverige bidrog till detta genom sin röst i FN. Det föranledde statsrådet Åsa Regnér att i ett tal inför FNs statspartsmöte i New York om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning markera:

I truly welcome the clear references in the new agenda 2030 to gender equality and the empowerment of women and girls and the clear references to people with disabilities.
This is a break through.

Arbetet med FNs globala mål, Agenda 2030, är långsiktigt och brett. Det kommer att engagera och har verkligen goda förutsättningar att påverka samhället och människors vardag i positiv riktning. Just därför behövs funktionshinderperspektiv på alla nivåer och i alla verksamheter. Redan från början. I morgon, den 21 september 2016, är det sista dagen för våra folkvalda riksdagsledamöter att lägga motioner med anledning av regeringens skrivelse om Agenda 2030-arbetet i Sverige. Jag hoppas att många av riksdagens ledamöter engagerar sig. 

FN-kritik som ställer krav på handling!

Side event 2014 2(Bilden från FN i Geneve och funktionshindersrörelsens side event för kommittén vid förhöret med den svenska regeringen i april)

Så har FN:s övervakningskommitté äntligen kommit med sina rekommendationer till Sverige. Det är en viktig del i granskningen av hur Sverige lever upp till FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) som vi har utfäst oss att genomföra i Sverige. Ett gediget material från såväl den svenska regeringen som från Lika Unika och övriga funktionshindersrörelsen i Sverige har funnits med som underlag i FN-granskningen. FN-kommittén lämnar några uppskattande kommentarer och beröm men också skarp kritik på viktiga områden.

Till det positiva som kommittén lyfter fram hör teckenspråkets status, det integrerade utbildningssystemet och rätten i den nya skollagen att överklaga beslut om särskilt stöd i skolan. Sverige får också uppskattande ord om ny lagstiftning när det gäller allmänna val och åtgärder för att förbättra valsystemet. Sverige beröms också för initiativen att föra in funktionshindersperspektiv i internationellt arbete.

De kritiska punkterna i FN:s kommentarer följs av tydliga rekommendationer till förbättringar av politiken:

–  FN kritiserar regeringens förslag till undantag i den nya diskrimineringslagen om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund. Sverige bör, säger FN. se över exempelvis att företag med färre än 10 anställda ska undantas från lagen i regeringens förslag.

– FN känner oro för hur de svenska kommunerna lever upp till konventionens innehåll och över den frivillighet som gäller i uppföljningsarbetet. Sverige uppmanas att se över uppföljningen så att den omfattar alla konventionens områden, inte bara på några utvalda områden.

–   FN rekommenderar att Sverige garanterar att barn med funktionsnedsättning får komma till tals i frågor som berör dem.

– För att skapa bättre förutsättningar för jobb till personer med funktionsnedsättning uppmanar FN den svenska regeringen att bland annat genomföra förslagen i den så kallade Funka-utredningen. FN vill också att Sverige ser över begreppet ”Nedsatt arbetsförmåga” som används inom arbetsmarknadspolitiken.

Till rekommendationerna hör också andra viktiga punkter som funnits med i bland annat Lika Unikas förslag och kommentarer till FN, såväl i skriftlig form som vid de seminarier vi har genomfört för kommittén i Geneve. Det handlar bland annat om att äntligen inrätta en oberoende MR-institution som ska att främja, skydda och bevaka arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Här finns också en uppmaning från FN om insatser för att öka kunskaperna om konventionen i samhället.

FN betonar också att det är olyckligt att samordningsansvaret för funktionshinderspolitiken fortfarande ligger på Socialdepartementet i stället för där frågor i övrigt om mänskliga rättigheter och diskriminering hanteras. (Idag Arbetsmarknadsdepartementet). En förändring på den punkten skulle verkligen vara ett tydligt uttryck för det efterlängtade paradigmskifte vi så väl behöver i synen på personer med funktionsnedsättning: ”Från patient till medborgare”!

Det är således en gedigen lista på förbättringsområden som Sverige har fått av FN-kommittén. De utgår alla från samhällsområden där det fortfarande finns brister och som påverkar människors vardag och liv. Det är upp till politiken att ta till sig FN:s rekommendationer, återkomma med skarpa förslag och inte minst att konkret göra levnadsvillkoren bättre för människor. Här har funktionshindersrörelsen ett ansvar för att pressa på politiken, utifrån FN:s rekommendationer. Och en fråga för detta år 2014: Vågar man hoppas att några av punkterna också uppmärksammas i den kommande valrörelsen?

Läs mer:
Lika Unikas avdelning om FN-granskningen på vår hemsida
Sveriges Radios Ekot uppmärksammar frågan.
Hörselskadades  Riksförbund skriver om FN-rapporten

Några Lika Unika-citat ur skrivelse till FN

crpd bild

I en skrivelse till FN:s kommitté som granskar Sveriges funktionshinderspolitik ger Lika Unika kommentarer till den svenska regeringens svar på 46 frågor i ”List of issues” från hösten 2013. Du kan läsa hela vårt svar på hemsidan www.likaunika.org med direktlänk här.

När Lika Unika i helgen deltog på Folkpartiets riksmöte hade vi glädjen att kunna dela ut den här texten till våra monterbesökare. Det är också budskap vi kommer att ta med oss till FN i Geneve i slutet av mars då vi träffar kommittén under ett ”side event” om vårt svar och då vi också lyssnar på förhöret som ska hållas med den svenska regeringen om hur Sverige arbetar med att förverkliga FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Några av våra citat i skrivelsen till FN:

* Allmänt om regeringens svar till FN
”Den allvarliga samhällsbeskrivningen saknas i regeringens svar. I stället blir det svenska svaret en redogörelse för regerings- och myndighetsinitiativ utan att läsaren kan bedöma om de redovisade åtgärderna är rimliga utifrån de problem de ska möta. Det svenska svaret innehåller inte heller en fullgod och ärlig beskrivning av de resultat, eller brist på resultat, som de politiska besluten gett.”

* Om kommuner och landsting
”Lika Unika vill framhålla det positiva som nu utvecklas när det gäller uppföljning av funktionshinderspolitiken i kommuner och landsting.”

* Om diskrimineringslagen som dröjde
”Dock utgår vi från att propositionen kommer att ge Sverige en skarpare diskrimineringslagstiftning som kan bli ett vasst verktyg i att pressa på omställningen av vårt land till ett tillgängligt samhälle för alla.”

* Om jämställdhet och funktionshinderspolitiken
”Regeringens svar på frågan om jämställdhetsperspektiv inom funktionshinderspolitiken duger inte! Det borde utgå från den analys som Handisam gör av läget”.

”I de strategiska myndigheternas rapporteringar finns endast i fyra fall ett jämställdhetsperspektiv. Detta trots att det i de flesta fall finns goda skäl till att ett sådant ska finnas. Det visar att jämställdhetsarbetet ofta inte är en del av arbetet inom funktionshinderspolitiken och att myndigheterna behöver utveckla den delen av sitt arbete.”

* Om barn med funktionsnedsättning
”…Den svenska funktionshinderrörelsen har under lång tid arbetat för att barn med funktionsnedsättning som ofta tillsammans med sina föräldrar har många kontakter med myndigheter ska kunna få en samordnare som stöd i stället för att idag tvingas lägga oerhört mycket tid och kraft för sitt barns bästa gentemot myndigheter.

Frågan har utretts och förslag har presenterats men den viktiga reformen har försenats.”

* Om tillgänglighet
”Lika Unika menar att de brister som fortfarande existerar när det gäller tillgängligheten är allvarliga och bör uppmärksammas av kommittén i det fortsatta granskningsarbetet av Sveriges arbete att införliva konventionen.

Tyvärr är det inte bara takten i arbetet som är alltför långsam. Vi kan också se exempel på politiska förslag som, om de blir verklighet, vänder utvecklingen i fel riktning och riskerar att leda till försämringar av tillgängligheten.”

* Om hjälpmedel
”Idag råder stora olikheter mellan de svenska landstingen när det gäller hjälpmedelstilldelningen. Olikheter råder både vad och vilka hjälpmedel som kan beviljas och vad den enskilde får betala för sina hjälpmedel. Inom hjälpmedelsområdet saknas nationella riktlinjer.

Samtidigt saknas en självklar grundsyn att hjälpmedel måste finnas för livets olika skeden och att hjälpmedel därmed måste ses som en grundläggande rättighet för alla att få efter behov, med lika villkor över landet och utan merkostnader för den enskilde.”

* Om skolan
”Skolmyndigheterna redovisar att mer än två tredjedelar av de skolor man granskat under 2012 förtjänar kritik för hur de arbetar med särskilt stöd till elever som har behov av det. Det innebär för många elever med funktionsnedsättning  att de inte ges likvärdiga förutsättningar jämfört med andra elever.”

* Om jobben
”En central punkt är att det offentliga Sverige enligt konventionens artikel 27 g har förpliktat sig att ”anställa personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn”. Vi ser idag hur trögt det går för statliga myndigheter, kommuner och landsting att på allvar gå före när det gäller att anställa utifrån ett sådant mångfaldsperspektiv. Idag är privata företag mer aktiva när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning.”

* Om oberoende MR-institution
”Att Sverige äntligen får till stånd en oberoende MR-institution med utgångspunkt i Parisprinciperna är enligt vår mening oerhört angeläget.”

Nu väntar vi på 46 svar från regeringen

WP_20130909_006På bilden: Peter Andersson, Lotta Göller och Jan-Peter Strömgren, Lika Unikas
deltagare i resan till FN i Geneve.

 

 

 

Nyligen deltog jag tillsammans med de övriga i Lika Unikas delegation Jan-Peter Strömgren och Lotta Göller vid en resa till Geneve och FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättning. Kommittén var samlad till överläggningar för att bland annat lägga fast sin ”list of issues” med frågor till Sveriges regering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken i Sverige och med frågor om hur konventionen följs. Som ”inspel” till kommitténs arbete anordnade vi tillsammans med Handikappförbunden ett seminarium där vi fick redovisa våra synpunkter på utvecklingen i Sverige.

Nu har kommittén ”spikat” sitt frågebatteri som den svenska regeringen nu ska brottas med svaren på. Det är totalt 46 frågor om hur konventionen följs, om jobb och utbildning för personer med funktionsnedsättning, om hur övervakningen sköts av de mänskliga rättigheterna i Sverige och om mycket annat. FN-kommittén får svaren under våren och inför deras fortsatta granskning kommer också vi från funktionshindersrörelsen att få möjlighet att kommentera. Det ska vi göra med kraft!

Mer att läsa:
Läs alla 46 frågorna från FN-kommittén till den svenska regeringen.
Lika Unikas hemsida om FN-granskningen
Länk till kommitténs egen hemsida om den 10 sessionen där ”List of issues” antogs.

Mastodont folkligt stöd för åtgärder mot brister i tillgänglighet

eubaroI går var det ”väntans dag” nummer 804 för Torsdagsaktionen som åter fanns på plats utanför regeringsbyggnaden Rosenbad. Väntan på lagförslag om det som utredningen ”Bortom fagert tal” föreslog för länge sedan och som även en riksdagsmajoritet vill ha: Brister i tillgänglighet ska ses som diskriminering. Om detta fick också de närvarande från funktionshinderrörelsen tala med ansvarigt statsråd Erik Ullenhag. Ullenhag, vars parti också vill ha till en lag, lovade att försöka få finansministern positiv inställd till en träff, enligt den förfrågan om uppvaktning som organisationerna har sänt iväg.

Det folkliga stödet för att förbättra tillgänglighet och i övrigt ställa om samhället för alla verkar vara monumentalt. Det intrycket kan man i alla fall få av den nyligen publicerade Europabarometern från EU-kommissionen som bygger på intervjuer med drygt 25 000 personer. I den del som handlar om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning manifesteras ett nära nog totalt stöd hos medborgarna i EU:s länder för tillgänglighetsförbättringar, också satsningar i form av pengar för att förbättra situationen.

Det grundläggande målet, att personer med en funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället som alla andra, säger hela 97 procent av de tillfrågade att man stödjer. Det handlar om tillgänglighet men också om jobb, skolor och semestermöjligheter. Samtidigt instämmer 93 procent av EU-medborgarna i påståendet att brister i tillgänglighet är något som utestänger. 94 procent menar att mer pengar måste avsättas för att få bort hinder för tillgängligheten. Av de svenskar som tillfrågats i mätningen instämmer 69 procent helt i (och 23 procent ”trend to agree) att mer resurser måste satsas. Det finns också ett mycket starkt stöd för krav på att företag och tjänsteutövare ska se till att tillgängligheten är god för personer med en funktionsnedsättning. I detta säger sig 57 procent av svenska medborgare instämma totalt medan ytterligare 29 procent ”trend to agree”.

Europabarometern har också en särskild sammanställning av människors uppfattning om diskrimineringsfrågor. I Sverige tycker 52 procent av de tillfrågade att diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning är ”utbredd”. 67 procent tror att den ekonomiska krisen kan öka diskrimineringen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt säger hela 85 procent av svenska folket ja till att rekryteringsprocesser på arbetsmarknaden bör säkerställa att grupper som riskerar att diskrimineras har samma chanser som andra att prövas för ett jobb, utifrån kunskaper och kvalifikationer.

Europabarometern förtjänar uppmärksamhet och studier men också slutsatser som leder till handling. Att medborgarna i Sverige verkar uppleva mindre problem på många områden är en positiv del i resultatet. Men det utesluter verkligen inte att ambitionerna måste vara höga och åtgärderna leda till ännu bättre levnadsvillkor. En lag som slår fast tillgänglighetsbrister som en diskrimineringsgrund vore ett sådant viktigt steg, som i sin tur kan leda till framtidsinriktade investeringar i ett tillgängligt Sverige. Det är lönsamt för hela samhället och det har, som Europabarometern visar, ett stöd hos väldigt många. Det bör också uppmärksammas av dem som nu arbetare med en kommande proposition om tillgänglighet och diskriminering.