Kategoriarkiv: Lika Unika påverkar!

Partierna har ansvar för att demokratin gäller alla!

”Valrörelsen ska vara tillgänglig för alla”. Det var budskapet från Lika Unika i en debattartikel den 26 mars 2018. Det var samtidigt den sista dagen för partierna att söka pengar från staten för särskilda insatser i valrörelsen i år. Resurser för att nå målgrupper. Pengar för att kommunicera och informera. Aktiviteter för att synas bland väljarna. Så tänker säkert en och annan partiföreträdare och kampanjledare om pengarna. Men det har också allvarligare perspektiv än så. Det handlar om mycket mer än valaktivitet. Det handlar om demokratins själ och funktion, om engagemang för alla och om delaktighet för alla.

Det framförs alltför sällan i debatten men för några är demokratin fortfarande inte fungerande. Redan de gamla skolböckernas uppgifter om en allmän rösträtt 1921 var faktiskt fel även om nu kvinnor och män hade rätt att rösta. Den sista formella inskränkningen av rösträtten togs bort 1989 när riksdagen avskaffade omyndigförklaring.

Bra så, men fortfarande utestängs människor från att rösta. I Sverige. Det handlar om vallokaler som är otillgängliga, trots nya regler som ska garantera tillgängligheten. Det handlar om sättet att rösta i personval där den som har funktionsnedsättning och som behöver hjälp med röstningen inte kan rösta med bibehållen rösthemlighet som andra. Listan på faktorer som utestänger kan göras längre än så.

Men låt oss samtidigt vara överens om att demokrati är mycket mer än det formella att rösta. Demokrati, folkstyre, handlar om mycket mer än att bara lägga sin valsedel på valdagen. Det handlar också om att få information, om att kunna ha dialog med de partier och kandidater som vill ha ens röst, om att kunna följa debatter och få belysning  i sakfrågor genom mediernas rapportering, om att själv kunna söka kunskap och information om de politiska vägvalen och om att själv kunna kandidera till ett uppdrag.

Det sistnämnda är viktigt och handlar om att alla grupper har rätt till sina företrädare. Det måste handla om ”hela kedjan”. Från att förändra värderingar så att man accepteras och får möjlighet att bli förtroendevald till sådant som gör kommunikationen möjlig eller att man med stöd av personlig assistans eller ledsagare kan sköta sitt uppdrag. Eller något så basalt som att mötet hålls i en tillgänglig sammanträdeslokal. Demokratiutredningen visade exempelvis att endast 57 procent av lokalerna som används för nämndsammanträden är helt tillgängliga. Där har partierna också ett ansvar för att tillgängligheten blir bättre, genom sina maktpositioner i kommunerna.

Det här kräver att partierna tar ytterst allvarligt på frågor om tillgänglighet. Det kräver insikt om att varje utebliven åtgärd som skulle öka tillgängligheten i stället utestänger. Det kräver kunskap om att det finns väljare som bara kan ta del av politiska budskap om det finns skriv- eller teckenspråkstolk och en fungerande teleslinga. Direkttextning av valdebatter, lättlästa utgåvor av informationen, valbroschyrer i inlästa format och tillgängliga på punktskrift är annat som faktiskt måste bli självklart och bli vardag för partierna att ha koll på.

Det är bra med särskilda pengar från staten, som är fallet med de som nämns ovan. Men, som Lika Unikas företrädare tar upp i artikeln: ”Det måste vara en naturlig del i partiernas ordinarie valbudgetar.” 

Det sägs ibland att demokratin måste återvinnas, att den inte kan tas för given.  Det stämmer. Den som ser sig om i världen, och även i Sverige, kan få tydliga bevis för det. Inte minst i tider av kris, arbetslöshet och försvagad välfärd lämnas det politiska fältet öppet för demokratins motkrafter. Enkla lösningar, grupper som ställs mot varandra och inte sällan en blind tro på starka ledare (oftast män) ses där som en väg ut ur elände och svårigheter. Uttrycket stämmer:  demokratin måste alltid återvinnas. Även i Sverige.

Och för några, exempelvis för många väljare med funktionsnedsättning, handlar det faktiskt om att införa rösträtten och utveckla demokratin.

Brev till partierna om tillgänglig valrörelse:

Lika Unikas ordförande Maria Johansson har följt upp debattartikeln i Altinget med ett brev till partisekreterarna om tillgängligheten i valrörelsen. Läs brevet på hemsidan.

Länk till artikeln på Altinget

Ordförandebloggen …starting with the man in the mirror

#metoo Ljusrosa bakgrund och #metoo skrivet flera gånger över varandra, i vitt respektive ljusare rosa.

Vi är mitt i en samhällsomvälvande förändring. Kvinnors utsatthet, den utbredda sexismen och den kollektiva gemensamma kunskapen om många mäns beteende är på väg upp till ytan, den håller på att bli allmän. Tillsammans säger vi kvinnor i Sverige och världen nej, nu är det nog. Jag tror vi ser något historiskt hända. Ingen kommer åter kunna säga att hen inte visste, inte anade, inte förstod.

Det här skapar självklart oro, det väcker känslor, det väcker minnen hos den som blivit utsatt. Många har kommit ut offentligt med sin berättelse. Det finns också de som delar sina erfarenheter i de slutna och trygga rum som skapats i olika grupper i sociala medier, kanske är det första gången man sätter ord på vad man varit med om. Jag finns i några av dessa slutna grupper och det är smärtsam läsning, hur är det då inte för den som beskriver sin egen upplevelse, som levt med den och kommer fortsätta leva med sina minnen. Det finns också de som inte vågar ge sig till känna, inte ens i de sammanhangen, som är rädda för att det ska komma ut, som är rädda för repressalier.

Och det handlar inte enbart om våldtäkt. Vägen dit kan vara lång, kantad av överskridna och förskjutna gränser. Jag tror vi är många, som liksom jag, under de senaste månaderna haft anledning att fundera ordentligt över vårt eget agerande. Var sätter jag mina gränser? Hur gör jag om jag ser eller misstänker något? Hur agerar jag som vän, medmänniska, kollega, medresenär? Jag säger inte att jag alltid gjort eller gör rätt. En avart i spåren av berättelserna är när de inte blir trodda eller förminskade. ”Det var väl inte så farligt, han har ju bett om ursäkt, det blev ju ingen fällande dom.” Varje sådan ansats att bagatellisera någons upplevelse är ett övergrepp i sig. Det måste vi påminna varandra om. Vi ska stötta, inte stjälpa. Vi ska ha förändring, inte sopa under mattan.

Vid Lika Unikas sammanträde i november antog styrelsen ett uttalande om att bryta tystnadskulturen. Vi har alla ett ansvar att reagera och agera. Självklart förekommer sexuella trakasserier också inom vår rörelse. Självklart är kvinnor med funktionsnedsättning utsatta, i sin vardag och både utom och inom rörelsen. Det vet vi och vi ska inte tysta ned det.

Som förtroendevalda företrädare i en rörelse där vi arbetar med mänskliga rättigheter och värderingar har vi ett särskilt ansvar. Bland våra medlemsgrupper finns kvinnor, och också män, som många gånger och i så väl vardagliga som speciella situationer, befinner sig i underordning och beroende. Därför är det extra viktigt att vi är tydliga, att vi lever som vi lär.

Eller som Linnéa Claeson skriver i en kommentar på Instagram, under @assholesonline:
”98% av alla sexuella övergrepp begås av pojkar och män. Sexuellt våld och mäns våld mot kvinnor återfinns i alla länder, i alla kulturer, i alla samhällsklasser, i alla yrkesgrupper och typ i alla åldrar. Vi måste ta tag i det lilla och i det stora, vi måste sopa framför vår egen dörr först. I’m starting with the man in the mirror osv…”

Maria Johansson
ordförande
Lika Unika

Ordförandebloggen – Tillbaka till skolan

Kanske såg du precis som jag filmen En man som heter Ove, som gick på SVT under julhelgen?

En scen som fortfarande berör mig starkt, trots att det nog var tredje gången jag såg filmen, är scenen där Ove mitt i natten åker till skolan där hans hustru sökt jobb. I mörkret snickrar han ihop en ramp, i vinkel och med med vilplan, för att hans älskade Sonja som blivit rullstolsanvändare efter en bussolycka under utlandssemestern ska kunna komma in och ut ur byggnaden. En berättarröst säger samtidigt: – ”På den tiden var inte skolorna handikappanpassade. De ville inte ens bygga en ramp så att Sonja kunde börja.”
Min bedömning är att ”den här tiden” i detta fall är sjuttiotalet.

Filmruta. Skolgård, trappa till huvudentrén, nedanför trappan sitter Sonja i rullstol, hon pratar med man som står. Speakerröst/textremsa ”På den tiden var inte skolorna handikappanpassade.”

Filmruta. Skolgård, entrétrappa. Ove måttar med armarna hur en ramp skulle gå, tre män står med armarna i kors och tittar på. Speakerröst/textremsa ”De ville inte ens bygga en ramp så att Sonja kunde börja.”

Filmruta. Mörk natt, regn, brädhögar och en framväxande ramp som Ove snickrar.

I dag börjar vårterminen efter jullovet 2017/2018 och landets skolor fylls åter av elever, lärare och annan skolpersonal. Det heter att vi har fritt skolval i Sverige. Men det stämmer inte i verkligheten. Alla barn och ungdomar kan inte fritt välja skola utifrån kriterier som var kompisar och syskon går, specialinriktning som man själv är intresserad av, goda resultat och hög kvalitet eller närhet till hemmet.

Därför skrev också Skolverket i rapporten ”Tillgängliga lärmiljöer” från 2016 att skolhuvudmän och skolor skiljer sig så mycket åt vad gäller hur man agerar för att åstadkomma en tillgänglig lärmiljö för elever med funktionsnedsättning att det i realiteten inte kan sägas vara fråga om ett lika fritt skolval för elever med funktionsnedsättning som för elever i allmänhet. Och, betonade Skolverket: ”Detta trots att skolförfattningarnas regleringar gäller alla huvudmän för grundskolor.”

Vi har fortfarande en stor andel skolor i Sverige som rent fysiskt utestänger med exempelvis exkluderande trappor och de ”som inte vill bygga ramper”.

Dagen för julafton publicerade Mitt i en artikel om Maja som går i sexan i Kungsängen. Än så länge fungerar det hjälpligt genom att hon kan komma in genom en sidoingång istället för genom den otillgängliga huvudentrén och genom att toalettbesök förläggs till lågstadiets byggnad på andra sidan skolgården. Efter sommarlovet, när Maja börjar högstadiet, kommer det dock bli problem om inte huvudentréns fyra trappsteg åtgärdas och den trasiga trapphissen upp till högstadiets våningsplan lagas.

I Specialpedagogiska skolmyndighetens enkätundersökning hösten 2013 instämde endast hälften av de drygt 600 tillfrågade rektorerna helt i påståendet att de erbjöd en tillgänglig förskola eller skola. Uppskattningen, att ungefär hälften av landets grund- och gymnasieskolor utestänger genom att inte ha ens grundläggande tillgänglighet återkommer och har så gjort i flera undersökningar, det verkar vara en nivå som kommit för att stanna om inte krafttag tas. Det är alltså inte endast ett problem som hör hemma i filmens 70-tal, eller i min egen skoltid under 70- och 80-talen, utan något som fortfarande är högaktuellt, nästan fyra decennier senare.

När vi pratar om tillgänglighet i skolan handlar det bland annat om den fysiska miljön, att kunna ta sig fram, att kunna orientera sig, att det är bra ljudmiljö, att man får tillgång till tillgängliga och användbara läromedel och hjälpmedel som behövs för att man ska kunna vara delaktig under sin skoldag, i så väl undervisning som mellan lektionerna.

I Majas fall tvistar kommunen och friskolan om vem som skall betala för att skapa den tillgänglighet, som enligt mig borde funnits där från början. Vi behöver en ändring av skollagen, det ska inte vara möjligt att starta och bedriva undervisning i otillgängliga lokaler.

Barnombudsmannen menade i sin rapport Respekt (2016) att då barn med funktionsnedsättning inte har samma möjlighet att välja skola som andra barn är det diskriminering enligt artikel 2 i barnkonventionen. I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD, är respekten för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning en av de inledande allmänna principerna. Staterna ska vidare, enligt artikel 7 vidta alla nödvändiga åtgärder som behövs för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning fullt ut åtnjuter alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor som andra barn och i artikel 24, om utbildning, fastslås att staterna ska säkerställa att skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov.

Även om barn med just nedsatt rörelseförmåga endast haft skolplikt sedan 1962 i Sverige borde vi utifrån såväl funktionshinderpolitiska mål, skollagen, konventioner och plan- och bygglagen ha kommit så mycket längre när det gäller tillgängligheten.

Tills vi nått dit att det är så självklart som det borde vara tycker jag att skolan i Kungsängen borde anmälas för diskriminering i form av bristande tillgänglighet. När det gäller skolor, alla undervisningsformer, och arbetsplatser finns ett särskilt stort ansvar enligt diskrimineringslagen. Detta är inskrivet som ett varaktighetsrekvisit. Det vill säga, när det finns en varaktig relation mellan den som blivit diskriminerad och den som diskriminerar har den som bedriver verksamheten högre skyldighet att vidta åtgärder. När det gäller Maja kan jag inte tolka annat än att det är just så. Maja har gått på skolan sedan andra klass så man har dessutom haft många år på sig, inte enbart att bygga den varaktiga relation som lagen talar om, utan också att planera för hennes fortsatta skolgång genom de olika stadierna.

I somras yttrade vi oss från Lika Unika över de två remisserna från Skolkommissionen om Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35).

Trots ett gediget arbete, trots statistik och politiskt satta mål som visar på skevheten så saknades ett funktionshinderperspektiv i kommissionens arbete och insikten om att tillgänglighet och användbarhet lägger grunden och förutsättningarna för skoltiden och för skolresultaten uteblev. På vår webb kan du läsa Lika Unikas skolplattform och våra yttranden över just Samling för skolan.

Själv var jag för några vintrar sedan tillbaka på min gamla landsortsskola där jag gick i mellanstadiet, för jubileumsfest. Förutom att träffa alla gamla klasskompisar och återuppliva minnen från skoltiden var det en fantastisk känsla att denna gång, 30 år senare, kunna gå in samma entré som de andra och använda hiss, istället för att som då det begav sig med hjälp av min elevassistent använda varurampen och gå genom skolköket. Den känslan borde varenda elev i Sverige som har en funktionsnedsättning ha rätt att få uppleva, under sin skoltid.

Maria Johansson
ordförande
Lika Unika

Bruten bloggtystnad och en förklaring

likaunika-blogg-header

Så, sent omsider, ett första blogginlägg år 2016. Det fordrar en förklaring. Varje tystnad som lägger sig över frågor som handlar om mänskliga rättigheter och hur de ska stärkas för personer med funktionsnedsättning är olycklig, så också om bloggtexter uteblir.

I det här fallet finns det förklaringar som nog är acceptabla och en huvudanledning är tid.
Lika Unika har under en tid haft ett riktigt högtryck när det gäller andra skrivuppgifter. Vår förhoppning är att vi nu kan återgå till ett bättre flöde på bloggen och berätta om vad som händer och kanske minst lika viktigt om vad som borde hända i politiken men dessvärre inte händer. Och kanske framför allt hur Lika Unika ser på frågorna. Det handlar under detta år inte minst om den funktionshinderpolitik som ska sjösättas och gälla från 2017.

Här är länkar till några skrivelser som till en del har tagit tiden i anspråk och därmed prioriterats före nya bloggposter.

* 2017 ska en ny funktionshinderpolitik gälla för Sverige. 
I en skrivelse till Myndigheten för delaktighet som har uppdrag att arbeta med den nya strategin har Lika Unika lagt fram en rad förslag för att få en mer offensiv funktionshinderpolitik. Just nu arbetar Myndigheten för delaktighet med underlag till regeringen som ska lämnas till halvårsskiftet. Från 2017 är tanken att en ny politisk inriktning ska ersätta den nuvarande strategin.

FN-konventionen måste vara grunden i denna ”post-strategi”, tillsammans med FN:s Agenda 2030-mål. Sverige ska leva efter riksdagsmålet som antogs i december 2015 om full respekt för internationella åtaganden. Paradigmskiftet ”Från patient till medborgare” måste bli verklighet. Skillnader mellan kommunerna måste minska och alla myndigheter måste arbeta aktivt med funktionshinderpolitiken. Det är några punkter i Lika Unikas förslag. Läs mer om skrivelsen och Lika Unikas förslag här.

* En ny skrivelse om arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige
I oktober 2015 ordnade Kulturdepartementet ett möte med civilsamhällets organisationer om den MR-skrivelse som ska ta upp det samlade arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Samtidigt bad man om synpunkter som underlag inför den skrivelsen och som skulle vara departementet tillhanda vid årsskiftet. Lika Unika har skickat in en rad förslag till departementet som du kan ta del av på vår hemsida under ”remissvar”.  Regeringen anger i sin propositionsförteckning för våren att skrivelsen om mänskliga rättigheter kommer till riksdagen i maj.

I skrivelsen tar Lika Unika upp en rad frågor som vi tror är angelägna för att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Visa viljan till ett verkligt paradigmskifte ”Från patient till medborgare” genom att flytta ansvaret för funktionshinderpolitiken till det departement som har hand om MR-frågor. Ta FN:s rekommendationer om brister i rättigheterna för personer med funktionsnedsättning på allvar. Dessa kom våren 2014 men fortfarande saknar vi ”att göra-listan” och budget för att komma tillrätta med bristerna! Rättigheter gäller alla i Sverige, även om vi har ett långtgående kommunalt självstyre. När man nu ser över kommunallagen borde kommunernas skyldighet att följa FN-konventioner arbetas in i den lagen. Och Lika Unika har självklart med ett långt stycke om den så angelägna MR-institutionen…

* Sverige ska äntligen få en oberoende MR-institution!
Det utlovade regeringen förra sommaren på DN Debatt. Nu handlar det om att formera den viktiga institutionen, något som riksdagens Konstitutionsutskott kommer att ansvara för. Tillsammans med övriga MR-aktiva organisationer i civilsamhället arbetar Lika Unika nu för att få en dialog med riksdagen om den nya MR-institutionen, bland annat genom ett seminarium senare i vår. Läs mer om Lika Unikas syn på MR-institutionen på vår hemsida. (klicka här)

* Nya mått för att mäta livskvalitet
En rad kartläggningar visar att personer med funktionsnedsättning många gånger har sämre levnadsvillkor än andra. Därför är funktionshinderperspektivet så viktigt att ha med när staten nu utvecklar alternativa sätt till BNP för att mäta livskvalitet. Det skrev Lika Unika med en rad exemplifieringar som svar på Finansdepartementets remiss ”Får vi det bättre”. Läs mer på hemsidan under remissvar.

* Ett reviderat Lika Unika-program för jobben (”Banbrytarprogrammet”)
Sedan bildandet av Lika Unika har federationen vid sidan av mänskliga rättigheter och FN-konventionen haft ett starkt fokus på frågor om arbete. ”Banbrytarprogrammet” är grunden för detta och handlar om att föreslå lösningar som kan bryta barriärer, få arbetsgivare att bli ”banbrytare” när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning och om det särskilda ansvar att vara förebilder som offentliga arbetsgivare har. Läs Lika Unikas uppdaterade program för jobben på vår hemsida.

Några fler skrivelser:
* Funktionshinderperspektiv när Sveriges arbete med FN:s kvinnokonvention CEDAW granskas
Länk till alternativrapporten där Lika Unika är en av undertecknarna.

* Funktionshinderperspektiv när Sveriges arbete med med FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR granskas. Lika Unika skrev ett inspel till det MR-nätverk som jobbat fram en alternativrapport.

* En ”Tillgänglighetslag” i EU som sätter press på Sverige?
EU-kommissonen har lagt förslag om ett direktiv som gäller varor och tjänster som Lika Unika hoppas blir en press på Sverige att öka tempot i tillgänglighetsarbetet. Läs remissvaret till EU-kommissionen på vår hemsida.

Tips till riksdagen inför frågestund 1 oktober

rosenbad o riksdagenNy vecka och ny frågestund i riksdagen. Inför den, och som starten på en liten Lika Unika-bloggtradition, kommer här tips till ledamöterna på TRE bra frågor att ställa till statsråden. Vår förhoppning med det här återkommande blogginlägget är förstås att funktionshinderperspektiven får ett starkare fokus i politiken och att viktiga och aktuella politiska frågor diskuteras.

Vid riksdagens frågestund på torsdag den 1 oktober medverkar följande statsråd: Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP), Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S), Inrikesminister Anders Ygeman (S), Folkhälso-, sjukvårds- och idrotts­minister Gabriel Wikström (S), Gymnasie- och kunskapslyfts­minister Aida Hadzialic (S)

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde. Not: Även om det tyvärr saknas i hennes statsrådstitel så är Åsa Regnér också ansvarigt statsråd för funktionshinderpolitiken. En utmärkt vecka att starta med frågestundstips, alltså.

Lika Unika-bloggens förslag till frågor:

* Till statsrådet Åsa Regnér
Om Sveriges åtgärder med anledning av  FN:s granskningsrapport 2014…

I maj förra året kom FNs kommitté med sin granskning av hur Sverige lever upp till sina åtaganden enligt FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I rapporten finns rekommendationer och en rad angelägna områden belysta där det idag finns stora brister och behov av politiska initiativ. Det handlar om viktiga samhällsområden som tillgänglighet, skola och arbete men också om övergripande frågor som brister i hur FN-konventionen följs i exempelvis kommuner och landsting.

Det finns ett stort behov av att FN-rekommendationerna omsätts till politiska förslag och beslut. I ett svar i riksdagen av Maria Larsson om regeringens beredning av FN-rekommendationer den 18 juni 2014 till Lennart Axelsson, (S), gav förre statsrådet Maria Larsson beskedet att det skulle göras en ”noggrann prövning av rekommendationerna innan slutligt ställningstagande görs till kommitténs rekommendationer”.

Min fråga till statsrådet är: När avser regeringen presentera resultat och politiska förslag till riksdagen med anledning av FN:s kritik och rekommendationer från 2014?

* Till statsrådet Gabriel Wikström
Om funktionshinderperspektiv i arbetet med kommissionen för jämlik hälsa..

Regeringen har tillsatt en särskild kommission som ska arbeta fram åtgärder som leder till minskade ohälsoklyftor. Inom en generation ska hälsoklyftorna vara borta. I direktiven till arbetet pekar regeringen på att det främst handlar om socio-ekonomiska skillnader men också ett jämställdhetsperspektiv. Att personer med funktionsnedsättning tillhör de grupper som drabbats svårast av ohälsan är i direktiven närmast en parentes.

I ”Hur är läget” för 2015 skriver Myndigheten för delaktighet att ”endast 42 procent bland personer med funktionsnedsättning uppger att hälsan är god i jämförelse med övriga befolkningen, där andelen ligger på 82 procent”. Man visar också att ”det är tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig, 20 procent jämfört med 2 procent bland övriga”.

Min fråga till statsrådet är: Hur avser regeringen säkerställa att den omfattande ohälsan hos personer med funktionsnedsättning får ett starkt fokus i kommissionens arbete?

 *  Till statsrådet Åsa Romson
Om brister i Arbetsförmedlingens målformuleringar…

Den så kallade ”samarbetsregeringen” har i många sammanhang uttryckt höga mål om sysselsättningen. Den ska, enligt regeringsförklaringen 2014 pressas ner till den lägsta i EU år 2020. Det säger sig självt att om det målet ska uppnås så måste en ökning av sysselsättningen komma inte minst i grupper som idag har störst svårigheter att få jobb. Idag är var fjärde inskriven på Arbetsförmedlingen en arbetssökande som har en funktionsnedsättning.

Trots detta har regeringen inte i årets regleringsbrev till Arbetsförmedlingen 2015 tagit med gruppen personer med funktionsnedsättning i den formulering av målområden som finns på dess förstasida. Det är uppseendeväckande och är närapå en garanti för att målet inte uppnås.

Jag vill fråga statsrådet Åsa Romson: Vad avser regeringen vidta för åtgärder för att ett starkare fokus ska läggas inom arbetsmarknadspolitiken så att människors resurser och vilja att arbeta tas till vara, också för dem som har en funktionsnedsättning?

Bakgrund:
Varje torsdag klockan 14 samlas våra parlamentariker till frågestund i riksdagen. Där medverkar fem statsråd som svarar på frågor inom sina ansvarsområden. Ett statsråd har också till uppgift att varje frågestund svara på övergripande frågor. En gång i månaden ”omvandlas” frågestunden till en sådan med statsministern som svarande.

Länk till frågestundernas protokoll / webb-TV-sändningar på riksdagens hemsida.
Läs mer om FN-granskningen på Lika Unikas hemsida.
Intervju i Föräldrakraft med Gabriel Wikström om regeringens kommission för jämlik hälsa

Lika Unika uppvaktade minister Åsa Regnér

åsa regner
Den första ”riktiga” arbetsveckan 2015 startade för Lika Unikas del på högsta politiska nivå: En delegation från oss uppvaktade på måndagen statsrådet Åsa Regnér som ansvarar för funktionshinderpolitiken i regeringen. Under det timslånga mötet fick vi tillfälle att ta upp våra hjärtefrågor och också höra en del om regeringens ambitioner på området. Lika viktigt var också att vi fick möjlighet att ”lära känna” den i regeringen som har ansvaret för våra frågor.

Lika Unika tog bland annat upp den revidering av den funktionshinderspolitiska strategin som ska göras inför att den gamla strategin löper ut år 2016. Här markerade Lika Unika att det är viktigt att regeringen i ett mycket tidigt skede involverar funktionshinderrörelsens företrädare, både i arbetet med att utvärdera den gamla strategin och vad som utifrån detta behövs i den nya. Regeringens budskap var att arbetet kommer att starta redan vid nästa träff med funktionshindersdelegationen då ett första samtal sker. Arbetet ska sen komma igång på allvar till hösten 2015.

En av flera andra frågor vi tog upp var om behovet av en oberoende MR-institution i Sverige, något som ”vår konvention” CRPD ställer krav på. Vi visste förstås att det är Kulturministern som ansvarar för den frågan i regeringen men såg det som viktigt att också i  det här sammanhanget ta upp frågan. Många fler beslutsfattare än idag måste ta till sig frågan och inse behovet av att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Där kan en sådan MR-institution vara en mycket viktig motor.

Delegationen från Lika Unika (på bilden ovan tillsammans med Åsa Regnér) bestod av ordförande Bengt Olsson, vice ordförande Hanna Sejlitz samt från kansliet Lotta Göller och Peter Andersson.

Lika Unika har firat sina fem första år

På måndagen var det femårsfest i Lika Unikas lokaler på Sankt Eriksgatan i Stockholm. Firandet inleddes med tal av Lika Unikas ordförande Bengt Olsson. Därefter spelade Östra Teatern pjäsen ”Churchill var inte heller klok” som hade tema om de svårigheter som möter personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Sedvanliga uppvaktningar med presentutdelning var naturligtvis ett annat inslag under firandet, liksom ett trevligt mingel med lättare förtäring.

Några bilder från femårsjubileet:

FSDB uppvaktar
Förbundet Sveriges Dövblinda uppvaktar: Från vänster: Klas Nelfelt, Bengt Olsson, Lika Unikas ordförande, Pontus Degsell, förbundsordförande för FSDB och Frank Gagniard,

Gåva
Bild av en av de många gåvorna vid jubileumet: Vita orkidéer

HRF uppvaktar
Hörselskadades Riksförbund uppvaktar: På bilden från vänster: Förbundsordförande Jan-Peter Strömgren, Birgitta Tell och Hans Ericson som överlämnar gåva till Lika Unikas ordförande Bengt Olsson.

HSO uppvaktar
Bengt Olsson tar emot gåva från Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman

kvinnolobbyn uppvaktar med punktskrift
Stephanie Thögersen från Sveriges Kvinnolobby överlämnar gåva i form av punkskriftsupplaga av Nordiskt Forums rekommendationer och krav.

MFD uppvaktar
Myndigheten för delaktighet uppvaktar Lika Unika genom Arvid Linden (till höger) som överlämnar vacker blombukett till Bengt Olsson

MyRight uppvaktar 2
Tiina Nummi-Södergren, ordförande i MyRight, överlämnar gåva.

Neuro uppvaktar 2
Marit Jenset från Neuroförbundet uppvaktar Lika Unika.

RBU uppvaktar
Bengt Olsson tar emot gåva från RBUs förbundsordförande Agnetha Vikenger.

SRF uppvaktar
Synskadades Riksförbund uppvaktade Lika Unika. Här med förbundsordförande Håkan Thomsson och Neven Milivojevic som överlämnar gåva till Bengt Olsson.

Östra teatern
Östra Teaterns ensemble i pjäsen ”Churchill var inte heller klok”.
Joakim Sikberg, Maria Lindström och Petter Billengren

Ett viktigt val men alltför få svar

På söndag går vi till val. För en period om fyra år ska den som bor i Sverige och har rösträtt välja sina beslutsfattare till riksdag, kommunfullmäktige och landsting. Den politiska debatten går in i falsett med täta mätningar av opinionen, med tunga partiledardebatter och även en debatt mellan statsministerkandidaterna Löfven och Reinfeldt i Sveriges Television på lördag. Spänningen stiger inför valdagens politiska rysare.

En grundfråga i en demokrati är om väljaren har haft ett tillräckligt bra underlag för sitt val. Ska den förutsättningen i en demokrati sägas vara uppfyllt måste politiken leverera svar på väljarnas frågor. Även om den mediala debatten nog handlar mycket om det politiska spelet och om regeringsfrågan mer än om de viktiga sakfrågorna så har partierna säkert försökt ge svar. På ett område är dock underskottet av klara besked ganska omfattande: Funktionshinderperspektiven i viktiga frågor som skolan, jobben och välfärden. Politiken tycks i stort ha glömt att det är mycket viktigt för väldigt många. Det bryter grovt mot det viktiga vi brukar skriva i Lika Unika-visionen: ”Frågor som berör över en miljon människor idag – kan inte fortsätta räknas som ett särintresse i politiken”.

Även om det här är mycket trist så finns ändå några besked från partierna, bland annat till Lika Unika. I vår enkät, där vi har utgått från vår valplattform, visar svaren att det råder en stor enighet om att stödet till elever i skolan måste komma tidigare och inte som nu (kanske något överdrivet) ”på examensdagen”. Lika Unika vill ha en ”Stödgaranti” och partierna kanske inte accepterar begreppet ”rakt av” men säger sig vilja ha fler specialpedagoger, tidiga insatser, ”Ingen elev ska glömmas” och behovet av att hjälpmedel finns på plats. Räkna med att vi kommer att påminna om dessa ambitioner även efter valdagen!

I en av de viktigaste valfrågorna, den om jobben, valde Lika Unika att ta med en åtgärd i plattformen (fler förslag finns i Banbrytarprogrammet): Att stat, kommun och landsting ska vara föredömen i att anställa personer med funktionsnedsättning. Partierna ställer upp på tanken om ”föredöme” men uttrycker också rädsla att det kan ses som kvotering eller hänvisar till mycket redan görs. Som verkligheten ser ut idag så duger inte dessa allmänna ordalag. Utan funktionshinderperspektivet och hänsyn till var fjärde inskriven hos Arbetsförmedlingen, så har man ingen hel politik mot arbetslösheten.

Om söndagen är väljarnas dag så blir måndagen starten för vårt påverkansarbete inför kommande mandatperiod. Partierna har dömts av väljarna och nu ska politiken genomföras. Trots frånvaron av funktionshinderperspektiven i valdebatten är det vårt vallöfte att verkligen påminna alla beslutsfattare om behovet av funktionshinderperspektiven i politiska beslut och om utställda vallöften. Om och där dessa möjligen finns.

Läs mer om valet och #funkpol
SHT med analys av partiernas valmanifest.

Twittertips till partiledartal i #Almedalen

almedalen
Inför nästa veckas partiledartal i Almedalen valde Lika Unika att genomföra en kortare ”kampanj” på Twitter. Där gav vi partier och partiledare några konkreta tips till innehåll i talen, allt med fokus på mänskliga rättigheter, arbete, skola för alla och inte minst vår konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vi hoppas förstås att partiledarna tar upp frågorna: Det handlar om oerhört viktiga frågor för många väljare inför valet. Det handlar om samhällsområden som idag uppvisar stora brister. Det handlar om områden där FN har framfört krav och kritik till Sverige. När vi nästa vecka finns på plats i Visby vill vi höra partierna berätta om sina politiska vallöften på dessa områden. Inte som förra året, en nära nog total tystnad.
_________________________________________________________________________________________

Konkreta tips i våra Tweets: (länk till Lika Unika på Twitter)

< Nästa vecka hålls partiledartal i #Almedalen! Vågar vi hoppas på klara besked om hur politikerna vill förbättra p området #funkpol #val2014

< Jobben i #almedalen – Rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning måste bli verklighet. Vad vill partierna? #val2014 #funkpol

< Vi hör gärna löften i #almedalen om offentliga arbetsgivare s förebilder i att anställa personer med funktionsnedsättning. #svpol #funkpol

< Vi säger #skolanförst -Stödgaranti till elever från skolstart, inte minst elever med funktionsnedsättning som behöver #Almedalen #val2014

< I #almedalen förväntar vi oss besked om skarpare diskrimineringslag utan undantag! Tillgänglighetsbrister = diskriminering #val2014 #funkpol

< Partierna får gärna vara tydliga om att göra tillgängligt när det gäller information och kommunikation #almedalen #val2014

< Vågar vi hoppas på löften i #almedalen om oberoende MR-institution för att driva på arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige? #val2014

< FN o @MFDse pekar på stora skillnader inom Sverige i att leva upp till konventionen #crpd – En målmedveten handlingsplan krävs! #val2014

< Fler uppslag till partiledarnas tal i #almedalen finns i vår valplattform. Läs på hemsidan. http://www.likaunika.org/lika-unikas-valplattform-2014.html #val2014 #funkpol

Välkommen till Lika Unika i Almedalen

imageDen 29 juni till 6 juli genomförs den årliga Almedalsveckan i Visby. Politiker, medier och en oändlig rad av opinionsbildare och andra samhällsaktörer från företag och organisationer kommer att gästa ”ön”. Så även Lika Unika. Med placering i ett tält beläget mellan Donners Plats och Hamnplan kommer vi att ordna vår egen mötesplats för samtal och diskussioner. Vi har två dagar för detta, måndagen den 30 juni och tisdagen den 1 juli. Tältet kommer att hålla öppet mellan 10 och 17.

Vid vår mötesplats kommer du att ha möjlighet att träffa Lika Unikas företrädare, såväl från vår styrelse som från våra medlemsförbund. (Vi återkommer i veckan mer exakt om vilka tider som olika företrädare finns vid tältet) Vi är beredda på samtal om det mesta men vårt egna budskap kommer att ha fokus på de krav vi ställer till partierna i Lika Unikas valplattform.

Från Lika Unikas kansli finns vi sedan på plats till torsdag för samtal, seminariebesök och annat ”nyttigt” i kontaktväg.

Välkommen till Lika Unika i Almedalen 2014!

Se också vår programpresentation på Almedalsveckans hemsida.