Kategoriarkiv: Tillgänglighet lönar sig

Ett enormt fokus på ett samhälle tillgängligt för alla?

Dåvarande torsdagsaktionen med budskapet bristande tillgänglighet är diskriminering utanför regeringens tillfälliga sammanträdeslokal i Visby

Dåvarande torsdagsaktionen med budskapet bristande tillgänglighet är diskriminering utanför regeringens tillfälliga sammanträdeslokal i Visby 2013.

För den som vill samhällsförändringen gäller det ibland att vara på hugget. Det är inte alltid som beslutsfattarna är med på tåget och beredda till initiativ. Men en väg ur politikens tvekan, tydliga nej eller ”vänta och se” till kloka förslag dyker ibland upp när det levereras citat från offentliga talarstolar. Det gäller att ha förmågan att se ljus i tunnlarna, hur svagt detta sken än må vara.

Ett exempel från gårdagens frågestund i riksdagen: (Läs protokollet här) Liberalernas Bengt Eliasson ställde en fråga till regeringen, i skepnad av Mikael Damberg, om man var beredd att ta ett större politiskt ledarskap för att myndigheter blir tillgängliga genom att skriva in tillgänglighet som tydliga uppdrag i regleringsbreven. Svaret från statsrådet blev trevande och här var Damberg ovillig att ha synpunkter på hur andra departements regleringsbrev ska utformas.

I en följdfråga pekade Bengt Eliasson på läget och bristerna hos många myndigheter. Han påminde här om den enkät från Myndigheten för delaktighet som varje år besvaras av myndigheter.

”22 procent av myndigheterna har backat 1 eller 2 poäng när det gäller tillgänglighetsarbetet. 37 procent står stilla, och det är fortfarande bara nio av de 257 som uppfyller kriterierna”.

Här vände Mikael Damberg från tveksamhet om regleringsbrev till en mer tydlig linje. Det blev, som han uttryckte det, ”något enklare för mig att hantera.”

”Den här regeringen sätter ett enormt fokus på att skapa ett samhälle som är till för alla. Tillgänglighetsfrågorna är en av de viktiga delarna. Där har regeringen tagit flera initiativ, och vi kommer att fortsätta göra det. Jag hoppas att vi kan göra det i brett politiskt samförstånd.”

Enormt fokus. Viktiga delar. Samhälle till för alla. Fler initiativ. Politiskt samförstånd. Kan ett åtagande att återkomma med konkreta politiska förslag som blir lagar och som sen ger samhällsförändringar i positiv riktning bli mer tydligt än så? Det är i så fall utmärkt. Det behövs mycket av den varan om de brister i tillgängligheten som människor möter dagligen ska kunna åtgärdas. Möjligen ska man hålla inne med jublet och applåderna ett tag. Vi vill ju faktiskt se förslagen först!

Ljudinspelning av frågan under riksdagens frågestund den 3 mars 2016. Har du problem att få ljudfilen att starta? Se och lyssna till frågestunden på riksdagens hemsida / webbtv.

En alltför svag barometer om tillgänglighet

Humana2015Ett tillgängligt samhälle är avgörande för att alla ska kunna vara delaktiga. Ännu i Sverige år 2015 har vi mycket mer att göra innan det självklara målet blir verklighet. Ännu i Sverige år 2015 ställs människor utanför därför att det brister i tillgänglighet.

De allra viktigaste ”bevisen” för att samhällsbristerna består är förstås människors egna upplevelser av otillgänglighet i vardagen. Men också granskningar och olika uppföljningar av funktionshinderpolitiken visar samma brister. Idag kom företaget Humana med sin årliga tillgänglighetsbarometer. En övergripande analys i barometern är att det händer alldeles för lite i landets kommuner och att utvecklingen inte går framåt på många områden. Humana konstaterar också att det i många kommuner uteblir anpassningar som är ganska enkla att genomföra.

Av rapporten framgår bland annat att:
* Sex av tio kommuner saknar tillgänglighetsmål i sin översiktsplan.
* Nära var femte kommun har inte kartlagt lokalers tillgänglighet
* 40 procent av kommunerna har inte utvärderat sitt tillgänglighetsarbete
* Hälften av kommunerna har inga planer på att göra skolgårdar tillgängliga
* Var tredje kommun erbjuder inte tillgänglighetsanpassade sommarjobb till unga med funktionsnedsättning
* Sex av tio kommuner saknar strategi för att anställa personer med funktionsnedsättning
* Hälften av kommunerna ställer inga tillgänglighetskrav på kulturverksamhet
* Enbart hälften av kommunerna använder krav på tillgänglighet i bidragstilldelning.

Det här innebär att Sverige – kommuner, landsting och stat – inte har gjort tillräckligt för att leva upp till den FN-konvention som vi har ratificerat och som handlar om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är som FN:s kommitté skriver i sina rekommendationer till Sverige:
Det finns en allvarlig skillnad mellan konventionsstatens politik och kommunernas politik när det gäller att genomföra konventionen”.

Dagens Tillgänglighetsbarometer om bristande tillgänglighet har förhoppningsvis helt andra och ljusare resultat nästa år. Inte minst borde tillgänglighetsarbetet ta fart sedan diskrimineringslagen vid årsskiftet – trots sina brister – slår fast att otillgänglighet ÄR diskriminering. Men där är vi ännu inte. Därför blir sluttexten i detta inlägg ett citat från Lika Unikas ordförande Bengt Olsson som i en debattartikel i Dagens Samhälle slog fast: ”Det ibland nästan heligförklarade kommunala självstyret får inte leda till platt fall i arbetet med de åtaganden Sverige har gjort internationellt.”. Det handlar i det här fallet om allas rätt till delaktighet.

Skärp diskrimineringslagen!

Det är inte varje dag som frågor om delaktighet och icke-diskriminering av personer med funktionsnedsättning uppmärksammas i medierna. Men ett par viktiga nyhetsinslag har det blivit denna vecka som förtjänar uppmärksamhet.I tisdags berättade SVT Rapport om läget på arbetsmarknaden och prognoser inför framtiden. Fanny Davidsson intervjuas i inslaget om sina försök att få jobb. Det går kärvt trots att hon har en hög utbildning. Själv är hon övertygad om att hennes synskada gör att hon har svårt att få jobb.  Fanny blir på så sätt en av de många som Arbetsförmedlingen tror kan ha fortsatt  mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Om Lika Unikas förslag för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få arbete kan du läsa i många inlägg på denna blogg och inte minst i vårt Banbrytarprogram som finns på Lika Unikas hemsida.

Dagens nyhet med ”#funkpol”-perspektiv handlar om att regeringen vill skärpa diskrimineringslagen. Redan i regeringsförklaringen i höstas lovade man att göra något åt de mycket olyckliga undantagen som fanns med i riksdagsbeslutet och som bland annat undantar företag med färre än 10 anställda från lagens krav. Det är bra att regeringen nu går vidare med frågan. Men tyvärr: I nyhetsinslaget från Sveriges Radios Ekoredaktion blir frågan om bristande tillgänglighet och lagens syfte att öka delaktigheten för människor belyst på ett alltför begränsat sätt. Som ofta talar man om att ”trösklar ska bort och ramper ska upp”.

Läs mer i vår kommentar på facebook, som också finns inbäddad nedan i det här inlägget. Kortfattat är Lika Unikas budskap att tillgänglighet är avsevärt mer än fysisk tillgänglighet, ramper eller trösklar. Det handlar i grunden om att i hela samhället förverkliga delaktighet och icke-diskriminering och om rätten för personer med funktionsnedsättning att delta på likvärdiga villkor som andra. Ska det uppnås är en skarpare diskrimineringslag om bristande tillgänglighet ett värdefullt verktyg. Men våra beslutsfattare måste på alla samhällsområden bidra till allas rätt att delta och till ett tillgängligt samhälle.

Varmt och kallt i politiken

Man kan väl säga att hösten på ett sätt börjar som ”vårterminen” slutade. Då handlade det om en FN-kommitté som kritiserade Sverige skarpt därför att arbetet med att leva upp till intentionerna i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte drivs tillräckligt offensivt. Ja, på många områden inom funktionshinderspolitiken går det tvärtom bakåt. FN-kritiken stämde väl överens med den rapport om ”Hur är läget” som Myndigheten för delaktighet presenterade i maj tillsammans med kommunuppföljningen ”Kolla läget”.

Höstterminen börjar med en ny ”Tillgänglighetsbarometer” från företaget Humana. I den tonar samma dystra bild fram som i vårens lägesrapporter:

*  Två av fem kommuner har inte utvärderat tillgänglighetsarbetet enligt rapporten.
*  Många kommuner arbetar inte systematiskt med frågorna. Mätbara mål o utvärderingar av genomförda insatser lyser med sin frånvaro.
*  Bara fyra av tio kommuner har kartlagt såväl privata och offentliga lokaler utifrån tillgänglighet
*  Sex av tio kommuner saknar tillgänglighetsmål i sina översiktsplaner
*  Få friskolor granskas ur tillgänglighetsperspektiv – Därmed riskerar elever att inte kunna välja skola!
*  Sex av tio kommuner saknar strategi för att anställa personer med funktionsnedsättning enligt Humanas rapport!

Om utvecklingen när det gäller välfärdens kvalitet för personer med funktionsnedsättning kan beskrivas som ”sval” eller till och med ”kall” så blir höstens politiska temperatur desto varmare, eller till och med het. Valdagen närmar sig och partierna kommer att göra allt för att nåla fast just sin bild av verkligheten och berätta om just sina lösningar på samhällsproblem. Det borde vara helt orimligt att i det sammanhanget undvika att tala om levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, när verkligheten ser ut som den gör.

Om man inte vill göra det därför att man tar brister i samhället på allvar så borde man väl ändå se att det handlar om många människor, många väljare och kanske till och med en så viktig grupp som kan avgöra vem som får regeringsmakten efter valdagen. Humanas Tillgänglighetsbarometer från den här veckan är ytterligare en verklighetsbeskrivning som partierna måste ta på allvar och ha konkreta förslag om.

Dagen då diskriminering legitimerades…

tisdag_debatt_200Många var vi som hade stora förväntningar inför beslutet. Äntligen skulle otillgänglighet klassas som diskriminering. Äntligen skulle samhället markera mot den utestängning som ännu år 2014 möter många i vardagen. Kraven var tydliga men också stödet från de politiska partierna som nära nog enhälligt  sade sig stödja kravet att klassa bristande tillgänglighet som diskriminering.

Idag går tisdagsaktionen, före detta torsdagsaktionen, ut på Mynttorget invid riksdagen klädda i svart. Regeringens förslag har behandlats i Arbetsmarknadsutskottet och även efter den ”rundan” i riksdagen kvarstår de orimliga undantagen. Utskottet vill ta bort förslaget att företag med färre än 10 anställda inom hälso och sjukvård ska vara undantagna men inom många områden av samhället kommer bristande tillgänglighet INTE att klassas som diskriminerande. Det innebär i praktiken en legitimering från samhällets sida av otillgänglighet. Det är oerhört i sak och blir inte bättre av att Sverige därmed struntar i de rekommendationer som FN har riktat till Sverige som undertecknare av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Det finns förstås en teoretisk möjlighet. Att riksdagens ledamöter under debatten idag kommer till insikt om det galna i alla undantag. Att man med utgångspunkt från det röstar igenom en starkare lagstiftning under morgondagen. Det är ytterst det som vi nu samlas på Mynttorget för.

”Undantagen gör Ullenhags förslag tandlöst”


Länk till artikeln i Svenska Dagbladet, se nedan. Här samma fråga som uppmärksammas
av Nyhetstecken. Länk till inslagets hemsida, se nedan…

Det är om regeringens förslag till förändringar i diskrimineringslagen när det gäller bristande tillgänglighet som rubriken i det här inlägget används som målande beskrivning. På Svenska Dagbladets Brännpunkt skriver organisationerna som står bakom Tisdagsaktionen om regeringens förslag. I artikeln lyfter man fram två av svagheterna i förslaget:

Enligt regeringen ska företag med färre än tio anställda undantas. Tisdagsaktionen skriver om detta.

”Enligt statistik från SCB kommer 92 procent av företagen inom handel inte att påverkas av förbudet. Liknande siffror gäller andra branscher: 89 procent inom hotell och restaurang, 90 procent inom transport, 93 procent inom hälso- och sjukvård och hela 99 procent inom kulturen.

Det blir, menar man, absurt och jämför med om andra diskrimineringsgrunder skulle behandlas på samma sätt i lagstiftningen:

Tanken på att sätta upp liknande villkor för vilken annan diskrimineringsgrund som helst är fullständigt absurd. Skulle det någonsin vara acceptabelt att stänga ute en kvinna från kvarterspuben för att den har färre än tio anställda? Eller att hindra en person av utländsk härkomst från att köpa blommor från butiken på torget, eller en hbtq-person från att handla i livsmedelsbutiken på hörnet?

Mer om ämnet:
– Svenska Dagbladet, Brännpunkt. Inlägg från Tisdagsaktionen.
Länk till Nyhetstecken om regeringens förslag.
Lika Unikas hemsida om diskrimineringslagen
– Ekot uppmärksammar frågan i ett inslag, 8 minuter och 20 sekunder in i inslaget.

Äntligen! Här talade partiledaren om #funkpol

fp librixDet är lördag och det är liberalt riksmöte i Örebro. På scenen står partiledaren Jan Björklund. Från Lika Unika finns vi på plats som utställare för att samtala med aktiva folkpartister om funktionshindersfrågor, mänskliga rättigheter och tillgänglighet. Som utställare får vi här höra det som många i vår ”rörelse” har väntat på länge. Ett avsnitt i ett partiledartal som tar upp funktionshindersfrågorna som en viktig del talet.

Här slog Jan Björklund fast att brister i tillgänglighet utestänger och samtidigt att ”hindren ska inte vara fler för att du lever med en funktionsnedsättning”. Det förslag som regeringen nu äntligen har lagt fram om bristande tillgänglighet som en grund för diskriminering togs upp som angelägna reformer för att öka människors frihet.

Under valåret 2014 kommer åtskilliga tal att hållas av partiledare och av andra ledande företrädare för riksdagspartierna. Här borde Jan Björklunds tal kunna bli en förebild för andra. När det brister i demokrati och delaktighet i Sverige år 2014 och när det brister i tillgänglighet och därmed i mänskliga rättigheter måste partierna ta frågorna på allvar och ge politiska lösningar. Väljarna har rätt att få beskeden före valdagen om partiernas engagemang i funktionshinderspolitiska frågor och om hur partierna vill arbeta för att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna. Bra, Jan och välkommen ni andra med dessa besked som är angelägna för väldigt många människor.

Utdrag ur Jan Björklunds tal i Örebro den 8 mars 2014.  (hela talet läser / lyssnar du på här)

Låt mig berätta om Sara. Vi kan kalla henne så. Hon väntar vid busshållplatsen för att åka och uträtta några ärenden. Men Sara kommer inte med bussen. Nivåskillnaden mellan trottoaren och bussen är alldeles för hög för att Sara ska komma på med sin rullstol. Sara får vänta på nästa buss. När hon tillslut kommer till den nyöppnade gallerian så är det flera butiker som hon inte kommer in i. På grund av trappstegen. I mataffären står varorna så tätt att Sara inte kommer förbi utan att riva dem. Hon tar en sväng förbi banken. Men dörren är för tung så Sara kommer inte in där heller.

Utanförskap har många dimensioner. Det här är en av dem. Att vara liberal det är att stå upp för frihet. Den är inte alla förunnad. De som lever med en funktionsnedsättning vet bättre än de flesta andra vad jag menar.

Men vi har genom åren vunnit striden för viktiga liberala frihetsreformer. Det var Bengt Westerberg som drev igenom LSS-lagstiftningen – den kanske största frihets- och rättighetsreformen någonsin för personer med funktionsnedsättning. Det var Folkpartiet som såg till att vi har en av de starkaste diskrimineringslagarna i världen.

Det är Folkpartiet som drivit på så att regeringen förra torsdagen tog beslut om att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering. Det är en efterlängtad reform för personer med funktionsnedsättning. Vi tar nästa steg för att göra Sverige till ett samhälle för alla. Hindren ska inte vara fler för att du lever med en funktionsnedsättning. Ett liberalt samhälle är tillgängligt för alla!

Tisdagsaktionen född efter historiskt lagförslag

Veckan inleddes med att regeringen och Erik Ullenhag presenterade en lagrådsremiss om att skärpa diskrimineringslagen med bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund. Ett krav som sedan länge har drivits av funktionshinderrörelsen, inte minst de senaste åren i form av Torsdagsaktionens närvaro utanför Rosenbad varje vecka. Med regeringens aviserade förslag kan en viktig seger noteras för alla dem som kämpat för bättre tillgänglighet, mänskliga rättigheter och delaktighet.

Förslaget har mottagits med positiva reaktioner som betecknar det som ”historiskt”. Och visst är det tveklöst så att den markering som görs genom att skärpa diskrimineringslagen är en oerhört viktig markering från samhället: ”Bristande tillgänglighet är inte tillåtet”.

Det finns förvisso också invändningar mot förslaget. Den kanske saftigaste kritiken riktas mot att den skärpta diskrimineringsgrunden bristande tillgänglighet ska begränsas. Företag med färre än 10 anställda ska inte omfattas. En del andra reaktioner som kommit är att skrivningar i propositionstexten ger signaler om en alltför svag lagtext som bara omfattar enklare åtgärder. Några har reagerat över ett alltför snävt fokus på fysisk tillgänglighet när andra perspektiv också borde finans med.

Att förslaget nu är presenterat och på väg bort till riksdagen innebär verkligen inte att funktionshinderrörelsen lägger ner arbetet för ett tillgängligt, användbart och rättvist samhälle. Det arbetet fortsätter utanför makthavarnas lokaler. Men ”Torsdagsaktionen” förvandlas i stället till ”Tisdagsaktionen” och samtidigt flyttar man bort från Rosenbad och följer propositionens väg över Strömmen och fram till riksdagsbyggnaderna. Där är tanken att de ledamöter som sedan ska klubba den nya lagstiftningen ska ”peppas” till att arbeta om propositionen på några punkter där det brister i förslaget. Den nyfödda tisdagsaktionen kommer att samlas första gången den 18 mars mellan klockan 9 och 10 vid riksdagshuset, Riksgatan.

Lika Unika-bloggen och vår hemsida kommer löpande att skriva om hur arbetet med en skarpare diskrimineringslag går och om den nya ”Tisdagsaktionen” på plats utanför det svenska parlamentet.

Läs mer:
–  Lika Unikas kommentar till regeringens lagrådsremiss.
–  Lars Lindbergs blogg med reaktioner och länkar
Unga Hörselskadades blogg med reaktion och länkar
Maria Johanssons blogg
Arbetarbladet, Lisa Gemmel om lagförslaget.

Lagförslag om bristande tillgänglighet som diskriminering

rosenbad o riksdagenI regeringens nyligen publicerade lista över de propositioner som man avser lägga under våren finns en särskilt intressant information under rubriken Arbetsmarknadsdepartementet. Där heter det vid punkt 189: ”Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering, 18 mars”.

Regeringen markerar således att tiden nu ska vara inne för den viktiga förstärkning av diskrimineringslagen som Torsdagsaktionen har kämpat för länge och väntat (idag) 1.153 dagar på, alltsedan remisstiden på  departementets skrivelse ”Bortom fagert tal” gick ut.

Signaler har lämnats redan tidigare om att ”något kommer”. Det har svarats på frågor i riksdagen. Det fanns en mening om en kommande proposition i budgeten för 2014. Och nu är tiden således inne.

Det ÄR tveklöst en framgång för all den kraft, tid och energi som torsdagsaktionens aktiva och deltagande förbund har lagt ner på frågan. För den insatsen är inte bara priset ”Årets Hjärter Ess” från STIL ett välförtjänt erkännande. Det tryck som aktionen har lagt på politiken under lång tid har med säkerhet bidragit till att förslaget nu kommer och inte ”glömts bort” inför kommande val. Säkert har också de krafter i regeringen som är mer engagerade än andra för förslaget känt ett stöd när de argumenterat.

Att förslaget kommer är en framgång i sig men när framgången ska mätas måste innehållet, inte själva propositionen, vara grunden för hur högt jublet ska stiga. Om lagförslaget ger oss ett starkt verktyg och en press på hela samhället för omställning mot tillgänglighet och delaktighet för alla och för att vi ska ”göra rätt från början”, ja då kan inte jublet känna några gränser.

Om så är fallet vet vi först den 18 mars. I beredningsarbetet har funktionshinderrörelsen inte haft möjlighet att delta och därför är det inte möjligt att idag deklarera ”Segern är vår”. Men kanske, kanske kan det förkunnas den 18 mars 2014.

Torsdagsaktionen till final som ”Årets röstbärare”

839_gruppbild_webbklar

Torsdagsaktionen är i final i Sektor3-tävlingen om ”Årets röstbärare”. Detta efter den nominering som Lika Unika gjorde och som jag skrev ett blogginlägg om här. Den 2 december genomförs årets Civilsamhällesgala och där avslöjas vem av finalisterna som får priset. Lika Unika håller förstås tummarna för den egna nomineringen av Torsdagsaktionen!

Läs mer:
– Sektor 3 skriver på sin hemsida om priset:
”Priset ska gå till en person eller organisation i det civila samhället i Sverige som under 2012-2013 varit en stark röstbärare för andra människor eller idéer, och som lyckats särskilt bra med att synliggöra och väcka debatt i någon för sin organisation viktig fråga. Priset delas ut av Sektor3, bokförlaget Idealistas och idétidskriften Kurage med tidskriftens redaktionsråd som jury”.

– DHRs hemsida om nomineringen