Etikettarkiv: Funka

Tips till regeringen om proposition för fler jobb

Så här såg pressmeddelandet ut från riksdagens Arbetsmarknadsutskott i höstas. Det är ett dokument värt att publicera idag med tanke på att medier uppmärksammar att regeringens presenterade lista över propositioner inte innehåller några förslag på arbetsmarknadsområdet. Funka-utredningens förslag var mycket angelägna om grupper som drabbas hårdare än andra av arbetslösheten ska kunna få en plats på arbetsmarknaden. Var fjärde inskriven vid Arbetsförmedlingen är en person med funktionsnedsättning och därför behövs fler insatser. En proposition baserad på Funka och riksdagens uttalande hade verkligen behövts!

Pressmeddelande torsdag 5 december 2013

Arbetsmarknadsutskottet vill skynda på insatser för personer med funktionsnedsättning

Den så kallade FunkA-utredningen har lämnat förslag på arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning. Regeringen har genomfört vissa delar, men ytterligare insatser behövs, konstaterar arbetsmarknadsutskottet. Ett enigt utskott föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag.

Utskottet föreslog tillkännagivandet i samband med att man på torsdagen ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen om pengar till arbetsmarknad och arbetsliv för 2014. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

FunkA-utredningen lämnade i maj 2012 förslag till förstärkning och förändring av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning. I januari 2013 lämnade utredningen förslag om arbetsmarknadsförsäkringar och arbetshjälpmedel.

Utskottet anser att det finns många bra initiativ i FunkA-utredningens betänkanden. Det har nu dröjt mer än ett och ett halvt år sedan det första betänkandet lämnades och nästan ett år sedan det sista betänkandet lämnades. Regeringen har genomfört vissa delar, men ytterligare insatser behövs, menar utskottet. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma med förslag som tar sin utgångspunkt i FunkA-utredningens förslag. Regeringen bör också ta hänsyn till de remissvar som lämnats på utredningens förslag.

Mer att läsa:
Länk till riksdagens hemsida.
– SvD om brist på arbetsmarknadspolitiska förslag.
Handisams ”Hur är läget”- Uppföljning av läget på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
Arbetsförmedlingens /SCBs specialrapport om situationen för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden.
– Regeringens hemsida om Funkautredningens förslag

Adjö, otillgängliga och utestängande vallokaler

Igår lämnade den parlamentariska vallagskommittén sitt slutbetänkande till justitieminister Beatrice Ask. Namnet på betänkandet är ”E- röstning och andra valfrågor”. Här föreslås bland annat försök med e -röstning vid de allmänna valen 2018. ”Försöket bör avse samtliga tre val och genomföras i ett representativt urval av kommuner” skriver kommittén. Men i betänkandet finns också förslag om att kommuners rätt att ibland och med dispens kunna använda otillgängliga lokaler tas bort. ”Det är en given utgångspunkt att alla väljare ska ges så likartade förutsättningar som möjligt att utnyttja sin rösträtt”.

Genom att ställa sig bakom FN:s konvention Rättigheter för personer med funktionsnedsättning, har Sverige åtagit sig att säkra rätten för alla att utöva sitt demokratiska inflytande.

”Konventionsstaterna ska garantera personer med funktionsnedsättning politiska rättigheter och möjlighet att åtnjuta dem på lika villkor som andra”

Därför ska staten också, enligt konventionen, ”säkerställa att valprocedurer, anordningar och material är ändamålsenliga, tillgängliga och lätta att förstå och att använda, att skydda rätten för personer med funktionsnedsättning att rösta genom hemlig röstning i val och folkomröstningar..” Staterna ska också ”garantera att personer med funktionsnedsättning fritt kan uttrycka sin vilja som väljare och, i detta syfte, vid behov, på deras begäran, tillåta att de vid röstning får assisteras av en av dem fritt vald person”.

Det är verkligen ingen nyhet att väljare med en funktionsnedsättning kan stöta på hinder att använda sin rösträtt. En bild gavs när Nätverket Unga för tillgänglighet gjorde en egen ”vallokalsundersökning” 2010.

Av dem var bland annat ungefär var fjärde vallokal inte tillgänglig för rullstolsburna personer, i 98% av lokalerna fanns inte information på punktskrift och nästan 25% av lokalerna var inte tillgängliga för personer med allergi”.

Förhoppningsvis bidrar förslaget från vallagskommittén till ett mer tillgängligt Sverige och till det som borde vara självklart – röstningslokaler som alla kan använda- i hela landet.

Mer läsning:
Svenska Dagbladet. Debattinlägg av vallagskommittén
Ekot om förslaget.

Ett debattinlägg om jobben värt att ta på allvar

dn kd utspelÅr 2013 startade dystert, om man tänker på den tystnad som präglade partiledardebatten i riksdagen om arbetslösheten i den stora gruppen personer med funktionsnedsättning. Tyvärr förblev det tyst om den frågan, trots våra försök att få frågan uppmärksammad av partiledarna. Utgångspunkten är ganska enkel.

Har man inte en jobbpolitik som inkluderar de många med funktionsnedsättning som går arbetslösa och ofta gör det länge, så har man ingen heltäckande jobbpolitik. Det är värt att påminna om under ett kommande valår.

Men i ett tidigare inlägg har Lika Unika-bloggen lyft fram några utspel som kanske signalerar en positiv svängning i debatten. Det var Sveriges Kommuner och landsting som skrev debattartikel med rubriken ”Fler funktionsnedsatta måste få arbete”. Det var alliansregeringens lansering av praktikplatser i statliga myndigheter. Där fanns också (S) och Stefan Löfvens utspel om att använda offentlig upphandling som ett sätt att driva på jobbskapandet, inte minst för personer med funktionsnedsättning.

Idag ser jag ett nytt utspel på DN Debatt. Det är kristdemokratiska kommunföreträdare från Stockholms län som lyfter frågan med rubriken ”Utnyttja kompetensen hos funktionsnedsatta”. Som andra också har uppmärksammat noterar debattörerna att ”Bland personer med funktionsnedsättning är statistiken nedslående.  Antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd är 76 598 personer, en ökning med 8,2 procent sedan december 2011”.

Precis som Lika Unika gjorde i sitt ”Banbrytarprogram” pekar KD-företrädarna på att de mindre privata företagen är bättre på att anställa personer med funktionsnedsättning än offentliga aktörer. ”En stor orsak till de dystra siffrorna är att offentlig sektor och de stora företagen i näringslivet inte är tillräckligt bra på att anställa personer med funktionsnedsättning. Här krävs en attitydförändring”.

Som lösning på problemen upprepar man ett par av Lika Unika-punkterna om bland annat att använda offentlig upphandling och agera föredöme som offentlig arbetsgivare. Stimulans av sociala företag och fler i daglig verksamhet är andra krav som förs fram.

Varje tillfälle som tas till att lyfta jobbpolitik, arbetslinjen och åtgärder mot arbetslösheten och att göra det med utgångspunkt från där situationen är särskilt allvarlig är välkommet. Det räcker inte med fagert tal eller ”åtgärdspaket” som ska subventionera fram jobb till många gånger mycket kompetenta, duktiga och dugliga personer som är väl så kvalificerade för den ”vanliga arbetsmarknaden”, om man får chansen. Ofta räcker det med samma villkor som gäller för andra. Ibland kan det krävas någon slags anpassning eller arbetshjälpmedel. Grunden måste vara allas rätt till jobb och utveckling efter sin förmåga. Alla vill bidra och måste få chansen till det.

Därför är dagens utspel av Kristdemokraterna alldeles utmärkt och får gärna följas av många andra i samma anda.

Oavsett jobbpakter behövs jobbpolitik som kan FunKa

funka

Nyligen presenterade regeringens utredare Cristina Husmark Pehrsson det andra betäckandet från Funka-utredningen. Lika Unika har i utredningen företrätts av en expert, Urban Fernqusist. (Synskadades Riksförbund) Här ett inlägg om utredningsförslagen.

 

 

 

Lika Unika-bloggen har i de första inläggen tagit upp jobben och arbetslösheten flera gånger. Det är, precis som i politiken i stort, en central fråga också utifrån funktionshinderrörelsens perspektiv. På samma sätt som för andra handlar möjligheten till jobb om både ekonomi, social gemenskap, självförtroende, möjligheter att få utvecklas och bidra och mycket annat.

I sämre tider är det risk att grupper ställs mot varandra. Sverige behöver insatser för alla de grupper som har svårare att få fäste på arbetsmarknaden. Det politiska fokuset har med rätta riktats mot på ungdomsarbetslösheten. Parentetiskt gäller även där att unga med funktionsnedsättning ligger sämre till än genomsnittet av ungdomsgrupperna när det gäller jobb och utbildningsnivå.

Arbetsmarknadens parter och regeringen ingick under förra årets Almedalsvecka en ”jobbpakt”. Tanken var att man skulle förhandla fram insatser så att unga kan komma i jobb. I dagarna meddelas att pakten har brakat ihop, på grund av olika syn på läget från arbetsgivare och fack.

Om och att denna jobbpakt kanske faller får inte innebära att jobbfokuset minskar i politiken. Det behövs fler insatser och mer politik för jobben. Det handlar om unga, men också om personer med funktionsnedsättning. Hos de grupper som har en funktionsnedsättning med påföljande nedsatt arbetsförmåga är arbetslösheten dubbelt så hög som i genomsnitt. Längre inskrivningstider och många som inte ens skriver in sig ingår också i det dystra arbetsmarknadsläget för många med funktionsnedsättning. Saknar man en politik för jobb till personer med en funktionsnedsättning så saknar man en heltäckande jobbpolitik.

En del idéer har dock presenterats. FunKA-utredningen har under en tid belyst insatserna för jobb utifrån ett funktionshindersperspektiv. I det första betänkandet fanns förslag om en satsning på 2,4 miljarder i flera steg. Där ingick förslag om tydligare regler för lönestöd med höjda ersättningsnivåer. Där finns förslag om ersättningssystem till Samhall, om traineeutbildning och folkhögskolestudier för unga och om att fler personer ska få tillgång till Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS).

I det andra betänkandet, som kom nyligen, finns förslag som handlar om försäkringar för personer med funktionsnedsättning som har jobb med lönestöd och en angelägen reformering av arbetshjälpmedel.

En dyster verklighet om försäkringsskydd vid lönestöd ser vi efter 2009 då reglerna ändrades så att man får lönestöd även om inte kollektivavtal finns. Idag beräknar utredningen att 15 000 personer med funktionsnedsättning inte omfattas av kollektivavtal. Ja, det förekommer till och med att premier för arbetsmarknadsförsäkringar inte betalas in trots att det ingår en sådan ersättning från Arbetsförmedlingen i lönestödet. Staten föreslås nu ta över ett försäkringsansvar i de företag som saknar kollektivavtal.

Från 1 januari 2014 övergår Försäkringskassans ansvar för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning till Arbetsförmedlingen. Stöd till arbetshjälpmedel kommer även fortsättningsvis att uppgå till högst 100 000 kronor per år vardera för den anställde och arbetsgivaren. Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och anpassningar tydliggörs. Förslagen innebär bland annat en välkommen förenkling av regelverket, något som har krävts av bland annat HRF. Med reformen hoppas utredningen också att tiderna för handläggningen hos förmedlingen kan kortas.

Genomförandet då? Ja, det är ju en utredning som har lämnat sina förslag. Det finns bra saker och det finns sådant som saknas. Där skulle bland annat jämställdhetsanalysen av olikheter i stödsystemen kunna ha utvecklats bättre, liksom en diskussion av begreppet ”nedsatt arbetsförmåga”. Men nu är det upp till regeringen att göra ”skarpt läge” av förslagen, och det bör göras i en helhet, samlat. Tyvärr saknas signal om en kommande proposition i regeringens förteckning och då återstår för 2013 att baka in det i budgetarbetet. Glöm nu inte det!

Läs fler kommentarer till utredningen från FunKa från våra medlemsförbund:
NHR  HRF, RBU, SRF; SRF2,
– Läs även kommentar från DHR.
Lika Unikas skrivelse till utredningen.
Funkautredningens webbplats

Dystra jobbkurvor för arbetslösa med funktionsnedsättning

Idag kommer Arbetsförmedlingen med ny statistik om läget på arbetsmarknaden. Olika analytiker och debattörer kommer att kasta sig över lägesrapporten med stort intresse. Det är generellt sett ett trist budskap i decembersiffrorna: En arbetslöshet som har ökat konstant sedan hösten 2011. Fler ut i öppen arbetslöshet. Färre lediga platser. Arbetsförmedlingen berättar också:

”Vid slutet av december hade 214 000 av de totalt inskrivna arbetslösa varit utan arbete i minst 6 månader, vilket är närmare 8 000 fler än ett år tidigare. Av dessa personer hade 140 000 varit arbetslösa i minst 12 månader, en ökning med 5 000. Antalet personer med minst 24 månaders arbetslöshet ökade med 1 000 personer till 70 000”.

Ett dystert läge redan idag, således och inte verkar prognosmakarna ge oss bättre hopp inför den närmaste framtiden. Det är en stor olycka för alla. Enskilda som förlorar jobb, tappar självkänsla, får problem för försörjningen och inte sällan med hälsa och välbefinnande. Samhället som får minskade skatteintäkter och ökade kostnader för åtgärder och försörjningsstöd. I svåra tider drabbas alltid den hårdast som redan har sämre förutsättningar . Statistiken berättar igen att till de mest utsatta hör personer med en funktionsnedsättning.

af funk

Grafen ovan är hämtad från en OH-presentation av den statliga Funka-utredningens betänkande förra sommaren. Utvecklingen för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden är negativ, minst sagt. Det har bekräftats många gånger och en beskrivning gavs i förra årets återrapportering från Arbetsförmedlingen om funktionshinderspolitiken:

”Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat i snabbare takt än någonsin tidigare”.

Till förklaringarna, menade AF, hör just att svåra arbetsmarknadslägen drabbar gruppen hårdare, att personer förts över från Försäkringskassan och av långa tider hos förmedlingen för att ”koda” de sökande i rätt klass för att vara berättigade till stöd och insats. Det sista är ett av delmålen i Arbetsförmedlingens mål för politiken: att korta tiderna från att en arbetssökande blir inskriven vid förmedlingen till att en funktionsnedsättning är identifierad och registrerad. Idag är genomsnittstiden 270 dagar!

Kristdemokraternas riksdagsledamot Penilla Gunther skrev i julas ett inlägg på Politikerbloggen med rubriken ”Får man ha en funktionsnedsättning på svensk arbetsmarknad?. Svaret borde självklart vara ”ja” men läget och inte minst att det sämre läget ser ut att vara permanent gör frågeställningen berättigad. Fler och inte minst partiledarna bör sätta ljuset på jobbpolitikens tuffaste utmaningar. Den som inte kan presentera en jobbpolitik som med skärpa förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar saknar faktiskt en trovärdig, hel politik för arbetslinjen. Det är ingen styrka i valrörelsen 2014.

I går skrev Lika Unikas ordförande Agnetha Mbuyamba brev till partiledarna med det budskapet. Dagens siffror från Arbetsförmedlingen kan beskrivas som en snabb och trist bekräftelse att uppmaningen till politikerna är viktig och nödvändig.