Etikettarkiv: Funktionsnedsättning

3 december – #ADay4All

3 dec”Together with persons with disabilities, we can move our world forward by leaving no one behind.”
FNs Generalsekreterare Ban Ki-moon i ett FNs generalsekreterare pressuttalande inför den Internationella Funktionshinderdagen den 3 december

Den Internationella Funktionshinderdagen uppmärksammas varje år sedan 1992 då FN:s Generalförsamling antog resolution 47/3 om dagen. Syftet var att främja förståelse för frågor om funktionsnedsättning och för att mobilisera stöd för ”värdighet, rättigheter och välbefinnande för personer med funktionsnedsättning”. Dagen proklamerades också för att medverka till ökad medvetenhet om det positiva i att integrera personer med funktionsnedsättning i alla delar av det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet i samhället.

I Sverige uppmärksammas dagen på flera sätt, både nationellt och lokalt i landet. Från Lika Unikas sida återkommer vi med ett utspel under denna dag för att markera hur viktig dagen är. Ett seminarium arrangeras av Handikappförbunden med föredrag och paneldiskussion.

På FN-nivå lanseras inför dagen en särskild loga och slogan. ”A Day for All”. Här är organisatörernas upprop i fulltext  (Engelska) Länk till hemsida: ”A day for all” )

This December 3, we come together to join persons with disabilities around the world in celebration of A Day for All. We take this opportunity to highlight how far we have come in recognizing persons with disabilities as just another manifestation of diversity in our communities, and to stand in support of a society that embraces that diversity, in all its forms and shapes.

There is plenty to celebrate and be proud of: since the first International December 3rd celebration in 1992, persons with disabilities have gained recognition of their rights by States across the globe, and with them, of their rightful place in society. But there is still much work ahead of us to turn those legal rights into a true revolution, in which diversity is fully embraced and lived. Therein lies one of our most precious social assets as a global community, one which can make our institutions more inclusive and democratic, and our societies more prosperous.

So let’s come together this day, to acknowledge the achievements and contributions of persons with disabilities to our families, workplaces, schools and communities. This day let’s also reaffirm our commitment to embrace diversity in our lives. This is truly a DAY FOR ALL, to celebrate and welcome persons with disabilities as part of our wonderful human diversity.

Riksdagsdebatt 26 februari

riksdagen

 

 

 

 

Det kom upp en viktig nyckelfråga i dagens riksdagsdebatt om funktionshinderspolitiken. ”Går utvecklingen åt rätt eller fel håll när det gäller levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning”? Den som väljer att besvara frågan med ett ”ja” lutar sig möjligen tillbaka och drar slutsatsen att det mesta som kan göras redan är gjort. Ser man å andra sidan en utveckling i fel riktning kräver det förslag och initiativ för att ”vända skutan”.

Var hittar man svaren? Ja, det första är nog att fråga dem som är berörda, antingen direkt eller genom de organisationer som företräder dem. En annan tillförlitligt källa är måhända mer ”byråkratisk” men inte fel för det. De kartläggningar som våra myndigheter gör av utvecklingen och de analyser som också tas fram av Handisam. Den senare skriver i sin lägesrapport från förra året först om hur personer med funktionsnedsättning på område efter område har sämre levnadsvillkor och kommer sen till slutsatsen: ”Uppföljningen visar att utvecklingen mot de beslutade inriktningsmålen och delmålen går för långsamt” .

En väsentlig skillnad mellan ”går för långsamt” och ”går bakåt” kanske. Men oavsett det så känns det in på många människors skinn hur stödet i form av assistans försämras, hur färdtjänsten brister, hur svårt det kan vara att få ge av sin kompetens och kunskap på arbetsmarknaden och hur stödet till den elev som har behov av lite extrastöd blir sämre.

För långsamt” eller ”går bakåt”? Ja, på ett sätt står det i alla fall rejält stilla och det handlar om det viktiga paradigm- och värderingsskifte som verkligen måste till. ”Mänskliga rättigheter och inte ett ensidigt vård- och omsorgstänkande i synen på människor med en funktionsnedsättning eller som det en gång döptes till i en proposition: ”Från patient till medborgare”. Det är en av konventionens viktigaste syften och samtidigt ett område som knappast visar på några avgörande framgångar än så länge.

Dagens debatt behandlade ett motionsbetänkande om en rad områden där ledamöter lagt förslag. Motionerna avslogs allihop, oftast med hänvisning till att det ena eller det andra redan görs eller planerar att göras. Här fanns frågor om assistans, om ledsagarservice, om glasögon till barn, om tillgänglighet och om att arbeta ”skarpare” med att implementera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) i Sverige.

Några nyheter bjöd debatten knappast på men ska man minnas något var det kanske ledamöternas hyllningar till Torsdagsaktionens kamp för att diskrimineringslagen ska skärpas när det gäller bristande tillgänglighet. Och en annan sak under debatten är värd att uppmärksamma: Den granskning av Sveriges funktionshinderspolitik som FN nu gör omnämndes vid flera tillfällen, något som kanske betyder att granskningarna får en direkt påverkan på hur vi diskuterar funktionshinderspolitiken i Sverige. Du kan för övrigt läsa mer om FN-granskningen på Lika Unikas hemsida.

Mänskliga rättigheternas dag 10 december

crpd bild
Idag den 10 december är det Mänskliga rättigheternas dag. Dagen instiftades 1950 för att hedra FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948. De mänskliga rättigheterna gäller för alla människor. För personer med funktionsnedsättning har rättigheterna dessutom tydliggjorts i en särskild konvention som Sverige har ratificerat och som trädde i kraft i vårt land den 14 januari 2009. Konventionen slår fast de mänskliga rättigheterna inom en rad områden och innebär ett genomgående uppdrag till de länder som skrivit under den:

Att arbeta för en genomgripande attitydförändring i samhället i synen på personer med funktionsnedsättning, från ”vård-, omsorgs- och sjukvårdsperspektiv till en fråga om mänskliga rättigheter för människor som har samma rätt som alla andra.

En och annan kanske frågar sig om det verkligen behövs en särskild MR-dag i Sverige? Vi som så ofta talar om MR-frågor när det gäller andra länder, och vi gör det med hög röst och inte utan trovärdighet i den internationella debatten? Ja, visst behövs det! Sverige är verkligen inte perfekt. Det vet inte minst den som har en funktionsnedsättning och kanske söker ett jobb, vill tillgodogöra sig utbildningen i skolan eller komma in på offentliga platser som idag ofta är otillgängliga. Det är många som varje dag upplever att Sverige behöver göra mycket mer!

Just idag, på de mänskliga rättigheternas dag, är det viktigt att uppmärksamma det som brister i samhället. Där är FNs granskning av Sveriges funktionshinderpolitik viktig, en fråga som tas upp i riksdagen på fredag. Det är också angeläget att reagera på politiska beslut som leder i fel riktning. Ett sådant är förslaget att försämra tillgängligheten i nya bostäder. Ett lagförslag på väg fram till riksdagen får nu kritik från Lagrådet som i sin kritik hänvisar till FNs konvention. Lagrådet menar att regeringen tydligare måste beskriva hur de nya reglerna förhåller sig till konventionens krav om förbättrad tillgänglighet.

Fler områden finns att förbättra, som skolan, arbetsmarknaden och inom kollektivtrafiken. Den som vet allra bäst om läget är förstås den som själv lever med en funktionsnedsättning och de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar. Men även statens myndighet Handisam kan berätta om ”Hur är läget 2013″ och gör det med analysen är det går alltför sakta framåt. Och ännu år 2013 saknar Sverige den oberoende MR-institution som borde finnas för att driva på och övervaka arbetet med mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheternas dag behövs verkligen.

Mänskliga rättigheter och ovärdiga påhopp på en frihetsreform

I Lika Unika talar vi ofta om behovet av att förändra värderingar när det gäller synen på personer med funktionsnedsättning. Det behövs ett verkligt ”paradigmskifte” där ett Mänskliga Rättighets-perspektiv ersätter det patient- och vård/omsorgsfokus som nu råder. I helgen fick vi ännu ett kallt och upprörande exempel på behovet av förändrade värderingar.

När svenska kommuner prövar människors rätt till assistans är det uppenbart att behovet av hjälp hos den enskilde inte alltid kommer först. Ekonomi, budgethållning och uppdraget att pressa ned antalet assistanstimmar för behövande kommuninvånare verkar vara första uppdraget. Svenska kommuner, berättar Kalla Fakta, anlitar därför dyra konsulter vars främsta uppdrag är att tipsa sina anställda handläggare om vägar för att dra in på människors assistans. Inslaget i Kalla Fakta har självklart upprört många. Den som inte själv har drabbats eller har någon i närheten som fått känna av verkligheten kanske minns Emmy Skarps öppna brev i Aftonbladet nyligen. Rubriken ”Klockar ni era egna toabesök

Ett rikt välfärdsland som vårt måste kunna ge stöd och assistans till den som behöver det för att få livet att gå ihop. Det ÄR inte en bara en ”social insats” utan en frihetsreform som gör friheten möjlig för många och omvänt inskränker friheten om hjälpen minskar. Det ÄR ovärdigt redan med de många absurda ”tidsstudier” som människor tvingas gå igenom för att få sin assistans. Det ÄR som skådespelaren Jonas Fransson säger i sin avslutning i TV4 Nyhetsmorgon: ”Rättigheterna måste väga tyngre än det kommunala självstyret”.

I debattens efter programmet berättar många om den samhällsnytta det ligger i att öka människors möjligheter till ett bra liv genom assistans efter behov. Det är bra och det är riktigt. Det GÅR tveklöst att kalkylera och sifferexercera om nytta och samhällsplus. Men egentligen borde det räcka med ett enkelt faktum att människor har rätt till ett självständigt och fritt liv och med insikten att assistansen för många är det som avgör graden av frihet. Så långt borde välfärdssamhället Sverige ha kommit år 2013. Tyvärr verkar vi ha ha lång väg kvar till det samhällsklimatet.

Mer att läsa om reportaget: SRF:s ordförande Håkan Thomsson kommenterar på SRFs hemsida. – RBUs förbundsjurist Henrik Petrén kommenterar frågan i Föräldrakraft Kalla Faktas inslag om konsulternas råd till kommunerna DHR-bloggen, Rasmus Isaksson, om LSS och Kalla Fakta-inslaget. Nyhetsmorgon med Jonas Franksson Nyheterna med förre socialminster Bengt Westerberg

Möt Lika Unika på årets MR-dagar

BannerhogMRLika Unika finns sedvanligt på plats när årets MR-dagar – Mänskliga Rättighetsdagarna – arrangeras i Kulturhuset i Stockholm den 14 till 16 november. Vi kommer att finnas vid monter nummer 43.

Vårt huvudbudskap under dagarna utgår från ”vår FN-konvention” om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hur Sverige lever upp till konventionens innehåll i praktiken. Dessa dagar granskas detta av FN som till den svenska regeringen har ställt 46 frågor på olika områden. Om hur vi ser på läget i Sverige utifrån ett funktionshindersperspektiv och om FN-granskningen av Sverige samtalar vi gärna med dig under MR-dagarna. Du har chansen att träffa några av våra medlemsförbund i montern och du får möjlighet att samtala med några av Lika Unikas styrelsemedlemmar och kanslipersonal.

Välkommen till vår monter!

Läs mer:
MR-dagarnas hemsida
Lika Unika-bloggen: ”Dags att utveckla svensk syn på mänskliga rättigheter”:

Bra översyn av Arbetsförmedlingen men glöm inte det här!

alöshetsbildI höstens budgetproposition meddelade regeringen sin avsikt att göra en så kallad ”bred översyn” av Arbetsförmedlingen. Med utgångspunkt från hur det fungerar (eller inte fungerar…) i förmedlandet idag, ser man att ”De tecken som finns på försämrad matchning ska därför tas på allvar och arbetet med att utveckla matchningen ska fortsätta. I regeringens promemoria om översynen skriver man också:

”Regeringen anser att det finns skäl att analysera om det finns behov av förändringar för att på ett än bättre sätt ge stöd till såväl personer som står långt från arbetsmarknaden som personer som är närmare ett jobb men som behöver stöd att finna ett arbete”.

Det är tveklöst en viktig översyn. Det behövs skarpa förändringar om stödet till den som är arbetslös ska förbättras. Det gäller inte minst den stora grupp av personer med funktionsnedsättning som utgör ungefär vart fjärde inskriven vid förmedlingen.

Där finns det en rad brister att ta tag i. Hela utgångspunkten för arbetsmarknadsområdet och därmed Arbetsförmedlingens arbete måste göras om. I dag är utgångspunkten för insatser att man har en ”nedsatt arbetsförmåga”, om man har en funktionsnedsättning. Det är ett Arbetsförmedlingens och politikens begrepp som är oerhört tveksamt och som är en stämpel som riskerar att i stället försämra människors möjligheter att konkurrera om jobben på samma villkor som andra. Vad innebär det att bära på etiketten ”Nedsatt arbetsförmåga” inför och under en anställningsintervju, om man kommer så långt i en rekrytering.

Det finns mer än så att lägga in i en översyn. Det tar idag i genomsnitt 272 dagar att få den kodning av förmedlingen som berättigar till ett bra stöd och råd. En arbetslös med funktionsnedsättning som med ett hjälpmedel på plats där så behövs säkert kan vara minst lika kvalificerad för ett jobb som någon annan, får ofta vänta länge på hjälpmedlet. Regeringen har på en rad andra områden fått kloka förslag till åtgärder av den så kallade Funka-utredningen som också behöver förädlas till skarpa lagförslag.

Där föreslås bland annat att Arbetsförmedlingen tar över Försäkringskassans ansvar för hjälpmedel, något som idag är delat mellan myndigheterna. Förändringen är bra i sig men man KAN känna oro för att bristerna inom förmedlingen också kommer att påverka hjälpmedelsområdet negativt. Det bör regeringen ta upp i sin översyn och säkra förbättringar, inte försämringar, på det området.

Så gör den här angelägna översynen, regeringen. Men glöm inte att redan i direktiven skriva in att funktionshindersperspektivet måste in och måste vara en central fråga för utredningsarbetet. Och gör gärna utredningsdirektiven med den ansats som Lika Unikas eget program för jobben – Banbrytarprogrammet – har: Människan som en en värdefull resurs. Arbetet som en mänsklig rättighet.

Dags att utveckla svensk syn på mänskliga rättigheter!

130530 torsdagsaktion XL

Torsdagsaktionen – handlar om mänskliga rättigheter

Det är planeringstider inför den Internationella Handikappdagen den 3 december. Jag hoppas att du håller koll på det seminarium som Diskrimineringsombudsmannen kommer att genomföra tillsammans med oss i funktionshindersrörelsen den dagen. (info kommer bland annat på vår hemsida, www.likaunika.org) För visst känns det oerhört viktigt att mer än vad vi kanske gör idag, ta upp rättviseperspektiv och mänskliga rättigheter. Även i Sverige!

Vi har länge haft en tradition i ”Välfärds-Sverige” där politiken och dess beslut har setts som tillräckligt för att alla ska få del av den samlade välfärdskakan, få sina rättigheter tillgodosedda. Till skillnad från en del andra länder såg vi inte fastslagna, mänskliga och överklagningsbara rättigheter som vägen till detta goda land för alla. Det har på många områden varit en klok väg men den har onekligen visat sina brister. Ja, vägen idag på funktionshinderspolitikens område går delvis bakåt. Det berättar många medlemmar i våra förbund. Det belyser också Handisam i sin årsrapport ”Hur är läget” och det är också något som nu granskas av FN som ställer skarpa frågor till Sverige.

Ett många gånger otillgängligt Sverige. Försämringar i stödet till många med en funktionsnedsättning som behöver assistans för att kunna leva sitt liv på lika villkor som andra. Många elever med funktionsnedsättning som får känna av ett sämre stöd i sin undervisning. Tal om återgång till institutioner och en fortsatt hög arbetslöshet hos många med en funktionsnedsättning. Dessa brister mitt i ett Sverige som har skrivit under FN:s konvention som ska säkra rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vi har länge varit mycket duktiga i Sverige på att tala människors rättigheter, både politiska, sociala och ekonomiska. Men inte sällan har MR-perspektiv använts när vi talat om omvärlden. Rättigheterna har på något sätt setts som givna i Sverige. Där behöver vi mer vara mer självkritiska, ompröva vår egen förträfflighet och verkligen lyfta MR-perspektiv och FN-konventionen i den svenska debatten. Lika Unika tänker göra allt vi kan för att bidra till det.

Grattis till lyckat motstånd för rätten till åtgärdsprogram i skolan

skola

Segrar är alltid viktiga! I det här fallet kom det en sådan efter en opinionsbildande insats av bland annat Lika Unikas medlemsförbund. Protester har också kommit från de nationella skolmyndigheterna. Frågan handlade om att en arbetsgrupp inom regeringskansliet ville ta bort kravet att skolan ska skriva ner i ett åtgärdsprogram om hur det särskilda stödet till elever som så behöver ska ges. Man ville också ta bort skolornas skyldigheter att utreda behov hos elever.

I en artikel i UNT skrev företrädare för funktionshinderrörelsen:

”Försvinner kravet på dokumentation ser vi stora risker i att insatser inte genomförs och att beslut inte följs upp. Rektorns lagreglerade skyldighet att utreda behovet hos en elev som kan behöva särskilt stöd, vill man också ta bort. Risken blir då att man aldrig går till botten med den problematik som finns, med förödande konsekvenser för eleven.”

Nu meddelar utbildningsminister Jan Björklund i ett uttalande som citeras av bland annat Ekot att man ska skriva om förslaget. Så långt verkar en första seger vara uppnådd om det nu innebär att alla sådana tankar läggs i papperskorgen. Men Björklunds besked är samtidigt att ”huvudinriktningen att kraftigt minska på byråkratin kring stödundervisningen i skolan ligger fast.”

Säkert en lovvärd ambition men återkom inte med förslag som, om de genomförs, äventyrar många elevers möjligheter att nå sina viktiga kunskapsmål. Sverige behöver faktiskt avsätta mer, inte mindre, resurser till elever med särskilda behov av stöd, om de ska kunna få del av undervisningen på samma villkor som andra.

Läs mer:
Norrköpings Tidningar om protester från skolmyndigheter

Nu väntar vi på 46 svar från regeringen

WP_20130909_006På bilden: Peter Andersson, Lotta Göller och Jan-Peter Strömgren, Lika Unikas
deltagare i resan till FN i Geneve.

 

 

 

Nyligen deltog jag tillsammans med de övriga i Lika Unikas delegation Jan-Peter Strömgren och Lotta Göller vid en resa till Geneve och FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättning. Kommittén var samlad till överläggningar för att bland annat lägga fast sin ”list of issues” med frågor till Sveriges regering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken i Sverige och med frågor om hur konventionen följs. Som ”inspel” till kommitténs arbete anordnade vi tillsammans med Handikappförbunden ett seminarium där vi fick redovisa våra synpunkter på utvecklingen i Sverige.

Nu har kommittén ”spikat” sitt frågebatteri som den svenska regeringen nu ska brottas med svaren på. Det är totalt 46 frågor om hur konventionen följs, om jobb och utbildning för personer med funktionsnedsättning, om hur övervakningen sköts av de mänskliga rättigheterna i Sverige och om mycket annat. FN-kommittén får svaren under våren och inför deras fortsatta granskning kommer också vi från funktionshindersrörelsen att få möjlighet att kommentera. Det ska vi göra med kraft!

Mer att läsa:
Läs alla 46 frågorna från FN-kommittén till den svenska regeringen.
Lika Unikas hemsida om FN-granskningen
Länk till kommitténs egen hemsida om den 10 sessionen där ”List of issues” antogs.

Efterlysning av nationell #funkpol – debatt

av dagens shalle”Partierna glömmer bort var femte väljare” är rubriken på det debattinlägg som Lika Unikas ordförande Agnetha Vikenger publicerade i ”Dagens Samhälle”. I inlägget beskriver hon den frånvaro av debatt om funktionshindersfrågor som många känner. Ett år kvar till valet 2014. Med debattinlägget vill Agnetha Vikenger ge de kommunala företrädarna en uppmaning att bli bättre än sina partivänner på riksplanet när det gäller att lyfta fram funktionshinderspolitiken. I Dagens Samhälle-artikeln får de kommunala politikerna råd att ta upp tre angelägna frågor i sina lokala valprogram: Jobben, tillgängligheten och implementering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Läs hela debattartikeln på Dagens Samhälles webbplats.