Etikettarkiv: jobb

En inkluderande arbetsmarknad där vi ser förmågan?

amarkn dagar

Strax före sommaren presenterade Lika Unika rapporten Se förmågan, bland annat genom en debattartikel i Arbetet. Författaren Jan-Erik Nyberg beskriver läget på arbetsmarknaden utifrån de villkor och svårigheter som personer med funktionsnedsättning ofta har. I rapporten finns några konkreta rekommendationer om hur den mörka bilden kan bli lite ljusare. Ett starkt fokus är parterna på arbetsmarknaden och deras idag ganska kompakta tystnad när det gäller funktionshinderperspektiv och jobben.

Men rapporten och inte minst dess titel har också värderingsmässiga budskap som i grunden handlar om jämlikhet och delaktighet, om att ta tillvara mångfaldens stora kraft och att göra allvar av devisen om allas rätt till delaktighet i samhället. Då behövs också ett skifte i fokus, i rapporten illustrerat med förslaget att avskaffa begreppet nedsatt arbetsförmåga som idag politik och myndigheter nästan alltid använder efter ”funktionsnedsättning”.

Det är den arbetssökandes kompetens, erfarenheter och kunskaper som ska lyftas fram, inte begränsningar. Hur det ser ut med ”arbetsförmågan” avgörs också av vilka arbetsuppgifter det handlar om och om arbetet anpassas till den enskildes förutsättningar. Och ibland handlar hindren i stället om brister i åtgärder när det gäller tillgänglighet, kunskaper om funktionshinder och funktionsnedsättning och kanske till och med om bristande vilja att ta mångfald på allvar. Rapporten har en redogörelse för den norska arbetsmarknadspolitiken och beskriver en motvikt till det individuella begreppet ”nedsatt arbetsförmåga”:

Fyra yttre barriärer försvårar för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden:

* Diskrimineringsbarriären – ogrundade föreställningar om personer med nedsatt funktionsförmåga;
*  Kostnadsbarriären – kan reduceras genom stöd till nödvändiga anpassningar av arbetsplatsen och liknande;
* Produktivitetsbarriären – den ekonomiska risken för den enskilde arbetsgivaren att  anställa någon som kan visa sig ha “nedsatt arbetsförmåga” i sin uppgift kan också mötas med insatser av det allmänna;
* Informations- och attitydbarriären – felaktiga föreställningar om personer med funktionsnedsättning kan vara ett hinder för anställning.

”En välfungerande och inkluderande arbetsmarknad” är namnet på en idékonferens i Stockholm i morgon, fredagen den 30 september 2016. Då anordnar Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Arbetsförmedlingen sin årliga konferens om jobben. Deltagarlistan till denna första av två består av femton och en tredjedels liggande A4-sidor namn, en bred närvaro från viktiga aktörer från hela landet. Inte minst kommuner, landsting och Arbetsförmedlingen finns på plats, men också regeringen, näringslivet och några företrädare för civilsamhället. (bland andra Lika Unika).

En dag som blir till en kraftsamling för att få fart på jobben och få ned den så nedbrytande arbetslösheten? En dag med tydliga ambitioner att inkludera, ta tillvara mångfald och människors kompetens? Därför en dag med också ett tydligt funktionshinderperspektiv?

Tre programpunkter inger förhoppningar. Det handlar om att ”Tillvarata kompetensen…” hos bland annat personer med funktionsnedsättning. Det handlar om matchningen på arbetsmarknaden. Det handlar om ”Sociala krav i upphandlingar” som i sig har stor potential som dörröppnare till jobb. Inte självklart att just funktionshinderperspektivet kommer med där men i högsta grad rimligt att det gör det, både i form av krav på tillgänglighet och att leverantörer ska ha en viss andel anställda som har funktionsnedsättning. En fjärde punkt tar upp sociala företag som vägen för jobb för personer med funktionsnedsättning.

Det är mycket rimligt att också den inledande genomgången av arbetsmarknadsläget och av ”aktuella utmaningar” för arbetsmarknadspolitiken belyser den fjärdedel av Arbetsförmedlingens inskrivna som är arbetslösa, arbetssökande och har en funktionsnedsättning. Som framgår av den utvärdering av funktionshinderspolitiken 2011-2016 som Myndigheten för delaktighet har gjort är arbetslösheten högre bland personer med funktionsnedsättning.

För dem med ”nedsatt arbetsförmåga” är den 12,8%, utan detta 7,3 % och för övriga 5,1%. MFD anger att det finns en tendens till ökning av arbetslösheten hos den som har en ”nedsatt arbetsförmåga”. Så kallade svaga grupper, inbegripet personer med funktionsnedsättning, ställs allt längre från arbetsmarknaden framhåller man, inte minst vad gäller möjligheten till ett osubventionerat jobb.

Över morgonens konferens sveper förhoppningsvis in en ”Se förmågan”-vind som inspirerar och ger kraft att förändra och göra allvar av vackra politiska ord om ”arbete till alla” och ”EUs lägsta arbetslöshet”. Men inte minst är konferensen en bred samling av anställda i kommuner och landsting som idag sysselsätter nära en miljon anställda. Skulle de i sin roll som arbetsgivare visa vägen, gå före och anställa fler med funktionsnedsättning i sina ordinarie verksamheter så skulle det ha mycket stor betydelse på sysselsättningen. Där är kanske inte ”idékonferens” den avgörande insatsen utan att i praktiskt och faktisk mening anställa och utifrån en bestämd plan om mångfald alla arbetsplatser.

Eller med ord lånade av Heléne Fritzon, ordförande i SKLs förhandlingsdelegation som intervjuades för en tid sedan i en Dagens Samhälle-bilaga från Lika Unika och DHR:

Det behövs fler tydliga politiska ställningstaganden i kommuner och landsting. Det finns kommuner och landsting där det saknas politiska beslut eller riktlinjer som ökar möjligheterna för  personer med funktionsnedsättning  att bli anställda – detta måste förändras.

Så rätt. Gör så!

Här är en bra checklista för jobben, Annie Lööf!

annie och checklista

Bild på Centerledaren Annie Lööf (klipp från DN) och bild på funktionshinderrörelsens checklista om jobben

Det tillhör sannerligen inte vardagen att svenska partiledare lyfter fram det så viktiga funktionshinderperspektivet. Och det händer alltför sällan i debatten om jobben trots den högre arbetslösheten hos personer med funktionsnedsättning. Tystnaden blir ännu mer obegriplig om man ser till de åtaganden Sverige har som ratificerande stat av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD, där rätten till arbete är central.

Mot den bakgrunden är det intressant att läsa debattinlägget av Centerpartiets Annie Lööf i dagens DN. ”Tillsätt kriskommission för arbetsmarknadsreformer” är rubriken och i texten lyfter centerledaren fram personer med funktionsnedsättning där hon skriver att ”Personer med en funktionsnedsättning har nästan 70 procent högre arbetslöshet än andra”.

Så långt är det utmärkt, när det gäller det första, viktiga steget att beskriva verkligheten och samhällsproblemen som de ser ut. Men det krävs mer när det sedan kommer till de konkreta förslagen. Partiet tar retorikens tretal i förslagsställandet med tre utpekade åtgärder: Ökad trygghet, anpassa regelverken till småföretag och ”sänkta trösklar”.

Ska rätten till arbete tillförsäkras också de många arbetslösa som har en funktionsnedsättning behövs mer än så. Därför tar Lika Unika-bloggen gärna det här tillfället till att tipsa om den checklista för jobbpolitiken som Lika Unika, Handikappförbunden och NUFT, ”Unga för tillgänglighet”, lämnade över till regeringen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid regeringens Funktionshinderdelegation den 23 november 2015.

Checklistan tar upp tio olika områden som funktionshinderrörelsen bedömer som mycket viktiga om rätten till arbete ska gälla alla i Sverige. Det handlar bland annat om att offentliga arbetsgivare ska vara förebilder i att anställa personer med funktionsnedsättning, att begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” skrotas och om att verkligen korta tiden på Arbetsförmedlingen för att få en så kallad funktionshinderskod som ger rätt till förmedlingens stöd.

Centerledarens utspel idag tar upp ett välkommet, nästan bortglömt men oerhört viktigt perspektiv i jobbdebatten. Det är också helt nödvändigt om de höga mål som våra partier talar om när det gäller jobben ska kunna uppnås. Annie Lööfs förslag till kriskommission för arbetsmarknadsreformer kan stärkas om den tilltänkta kommissionen använder sig av funktionshinderrörelsens checklista för jobben. Det gäller en fråga som berör väldigt många människors levnadsvillkor: Rätten till arbete.

Dags att pressa Löfven om jobb och funktionsnedsättning!

löfven1-179x300Idag är det statsministerns frågestund i riksdagen. Stefan Löfven ska under en timmes tid besvara frågor från riksdagsledamöter. En inte alltför vågad gissning är att i alla fall något kommer upp om regeringens jobbpolitik och kanske om målet att pressa ner arbetslösheten till Europas lägsta.

Samme Stefan Löfven, då i opposition, som idag står i riksdagens talarstol blev ”smygfotograferad” av Lika Unika för 2,5 år sedan. Platsen var också då riksdagen och ett seminarium om hjälpmedel. Löfven bläddrade i Lika Unikas ”Banbrytarprogram” om jobben och vi tyckte att det vara mycket värdefullt. Men frågan är om Löfven och därefter den regering han leder tog till sig av idéerna?

Den som idag jämför hur verkligheten ser ut, hur den politiska debatten låter och hur regeringens konkreta politik för jobben ser ut inser att det här finns stora brister! Arbetslösheten hos personer med funktionsnedsättning är hög, Var fjärde inskriven vid Arbetsförmedlingen har en funktionsnedsättning. Människor som skulle kunna göra viktiga insatser på arbetsmarknaden ställs utanför och får inte chansen, trots att deras kompetens behövs. Samtidigt talar politiken nästan tyst om detta.

Det borde kunna erkännas som en självklar sanning: Den som inte tar med funktionshinder-perspektiven i jobbpolitiken kommer att misslyckas. Den som bortser från en så stor andel arbetslösa i sin politik kommer inte att klara mål om ”Europas lägsta arbetslöshet”: Den som tror att ”Samhall” och ”lönestöd” är tillräcklig politik mot arbetslösheten har i praktiken en mycket svag politik som inte bryter de barriärer av diskriminering, förutfattade meningar och kompetensbrister som idag ställer människor utanför arbetsmarknaden.

Det vore utmärkt om statsminister Stefan Löfven idag fick berätta om en mer heltäckande arbetsmarknadspolitik där också personer med funktionsnedsättning inkluderas på ett seriöst sätt. De vore utmärkt om regeringen inte deklarerade sig som enbart ”feministisk” utan också som en regeringen med ambitioner att vara föredöme genom att anställa fler med funktionsnedsättning i myndigheter, stat, kommun och landsting. Det vore oerhört viktigt om Löfvens läsning av vårt Banbrytarprogram hade gett inspiration och insikter som sen översattes till konkreta politiska förslag och åtgärder. Får vi de beskeden idag?

Nya FN-mål – också svenska mål!

FNS mål

”By 2030, achieve full and productive employment and decent work for all women and men, including for young people and persons with disabilities, and equal pay for work of equal value”

Världssamfundet i FNs skepnad har i helgen antagit 17 universella mål och 169 delmål i en ny agenda för hållbar utveckling. På svenska heter dokumentet ”Förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling.” Målen kommer att gälla de närmaste 15 åren och ska förverkligas i alla världens länder. De är universella, något som innebär att också Sverige ska arbeta för att nå upp till de uttalade ambitionerna som utvecklingsmålet är ett uttryck för.

När nu utvecklingsmålen har ersatt FNs tidigare millenniemål innebär det också ett betydelsefullt synliggörande av den omkring miljard människor (cirka 15 procent av världens befolkning) som lever med en funktionsnedsättning. De var helt bortglömda i tidigare dokument men finns nu omnämnda såväl i delmål som i många indikatorer som ska användas för att följa utvecklingen. De är viktigt för alla med en funktionsnedsättning men också för att åstadkomma den hållbara utveckling som är en förutsättning för oss alla.

Eller som FN:s experter, bland andra FNs rapportör som arbetar med rättigheter för personer med funktionsnedsättning Catalina Devandas, har uttryckt det:

”The inclusion of persons with disabilities in the SDGs is fundamental if we are to achieve sustainable development that is genuinely rights-based.”

I en kommentar till sluttexterna säger MyRights ordförande (och tidigare Lika Unika-ordföranden) Tiina Nummi-Södergren:

”Millenniemålens resultatuppföljning visar att personer med funktionsnedsättning har exkluderats från de senaste årens positiva utveckling. Till exempel saknar 90 procent av barn med funktionsnedsättning fortfarande tillgång till utbildning. I den nya utvecklingsagendan har detta tagits på allvar, vilket bland annat har resulterat i att det nya utbildningsmålet betonar vikten av en inkluderande skola med hög kvalité.”

FN-mål nummer åtta lyfter fram rätten till arbete för alla och är tydligt med att det också omfattar personer med funktionsnedsättning. Den som råkade leva i tron att målen egentligen handlade om fattiga länder och deras utveckling borde här se att också Sverige omfattas. I vårt land är arbetslösheten hög bland personer med funktionsnedsättning som utgör ungefär en fjärdedel av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Trots att människor vill och kan arbeta förnekas många den rätten i Sverige år 2015. Men som FN-målen uttrycker det så ska allas vilja att bidra med sin arbetsinsats tas tillvara.

Därför är de nyligen beslutade målen något som Sverige och svenska beslutsfattare måste leva upp till. I arbetet med målen har ansvarigt statsråd varit biståndsminister Isabella Lövin men de gäller i hög grad också statsråd som Ylva Johansson i uppdraget som arbetsmarknadsminister. Här kan FN-målen kanske till och med leda till att regeringen i sitt Regleringsbrev till Arbetsförmedlingen skriver in rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på förstasidans angivna mål för förmedlingens verksamhet. Idag saknas det tyvärr.

Läs mer:
Dagens Nyheter om utvecklingsmålen.
MyRighs hemsida om utvecklingsmålen.
FN -nyheter: FN-experter om vikten av funktionshinderperspektiv

Lika Unika med vassa krav inför valdagen 2014

Lika Unika har nu en egen valplattform som också har försetts med underrubriken ”Ett verkligt värderingsskifte- från patient till medborgare med rättigheter”. Det var i anslutning till årsmötet förra veckan som styrelsen fastställde några konkreta och angelägna krav som ställs till partierna inför årets val i september. Under ”politikerveckan” i Almedalen kommer plattformen och kraven att presenteras för besökarna till Lika Unikas mötesplats som kommer att vara ett tält strax intill Donners Plats. Även partiernas kommentarer till de konkreta förslagen kommer att redovisas.

Lika Unika utgår från två angelägna samhällsområden och ”heta” valfrågor. Jobben och skolan. På arbetsmarknadsområdet lyfter plattformen fram det åtagande som offentliga arbetsgivare har enligt FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, att anställa fler med funktionsnedsättning hos offentliga arbetsgivare. Lika Unika vill ha en ”deal” med stat, kommun och landsting om detta.

Inom skolområdet tar Lika Unika fasta på de många rapporterna om att det stöd som elever har rätt till inte alltid ges och väldigt ofta kommer alltför sent. Man vill därför att en stödgaranti införs i form av resurspersoner samt tekniska och pedagogiska hjälpmedel, rätt att välja skola och andra anpassningar efter behov. Insatserna ska enligt Lika Unikas krav sättas in redan vid skolstart för att ge alla elever goda möjligheter att klara utbildningen efter sina egna förutsättningar.

Självklart har också åtgärder mot bristande tillgänglighet en viktig plats i plattformen. Där pekar man på att tillgänglighetsaspekter måste med när samhället bygger om miljonprogrammets bostäder. Sverige måste på allvar göra hela samhället tillgängligt inom kommunikation och information. Sverige behöver, menar Lika Unika, också en diskrimineringslag som är skarpare än det förslag som nu finns för beslut i riksdagen.

Så här ser Lika Unikas krav ut i sammanfattning:

1) FN-Konventionen

Lika Unika vill
– Att en offensiv och målmedveten handlingsplan för förverkligande av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tas fram på alla samhällsnivåer-  stat, kommun och landsting- över hela landet.

-Att Sverige inrättar en oberoende MR-institution för att främja, skydda och bevaka arbetet med mänskliga rättigheter för medborgarna i Sverige.

– Att politiken på alla nivåer ökar takten för att få till ett verkligt värderingsskifte –  från patient till medborgare med rättigheter på lika villkor som andra!

2) En arbetslinje som gäller alla!

Lika Unika vill:
-Att stat, kommun och landsting tecknar en överenskommelse med funktionshindersrörelsen om att gå före i att anställa personer med funktionsnedsättning i sina verksamheter.

3) En skola som ger alla elever en god grund för livet!

!Lika Unika vill:
-Att en Stödgaranti utfästs i form av resurspersoner samt tekniska och pedagogiska hjälpmedel, rätt att välja skola samt andra anpassningar efter behov. Insatserna ska sättas in redan vid skolstart för att ge alla elever goda möjligheter att klara utbildningen efter sina egna förutsättningar.

4) Ett tillgängligt samhälle!

Lika Unika vill:
– Att Sverige tar fram ett offensivt handlingsprogram för ökad tillgänglighet och användbarhet som utgår från FN-konventionens artikel 9 om tillgänglighet och därmed ta tillgänglighetsarbetet på betydligt större allvar än som varit mål för exempelvis ”Enkelt avhjälpta hinder”.

– Ha krav på tillgänglighetsaspekter när ombyggnadsprogram tas fram för miljonprogrammets bostäder.

– På allvar göra alla samhällsområden tillgängliga när det gäller information och kommunikation

–  Att Sverige får en skarp diskrimineringslag som klassar bristande tillgänglighet som diskriminering och som inte befäster diskriminering.

Läs hela Lika Unikas valplattform här.

Tips till regeringen om proposition för fler jobb

Så här såg pressmeddelandet ut från riksdagens Arbetsmarknadsutskott i höstas. Det är ett dokument värt att publicera idag med tanke på att medier uppmärksammar att regeringens presenterade lista över propositioner inte innehåller några förslag på arbetsmarknadsområdet. Funka-utredningens förslag var mycket angelägna om grupper som drabbas hårdare än andra av arbetslösheten ska kunna få en plats på arbetsmarknaden. Var fjärde inskriven vid Arbetsförmedlingen är en person med funktionsnedsättning och därför behövs fler insatser. En proposition baserad på Funka och riksdagens uttalande hade verkligen behövts!

Pressmeddelande torsdag 5 december 2013

Arbetsmarknadsutskottet vill skynda på insatser för personer med funktionsnedsättning

Den så kallade FunkA-utredningen har lämnat förslag på arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning. Regeringen har genomfört vissa delar, men ytterligare insatser behövs, konstaterar arbetsmarknadsutskottet. Ett enigt utskott föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag.

Utskottet föreslog tillkännagivandet i samband med att man på torsdagen ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen om pengar till arbetsmarknad och arbetsliv för 2014. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

FunkA-utredningen lämnade i maj 2012 förslag till förstärkning och förändring av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning. I januari 2013 lämnade utredningen förslag om arbetsmarknadsförsäkringar och arbetshjälpmedel.

Utskottet anser att det finns många bra initiativ i FunkA-utredningens betänkanden. Det har nu dröjt mer än ett och ett halvt år sedan det första betänkandet lämnades och nästan ett år sedan det sista betänkandet lämnades. Regeringen har genomfört vissa delar, men ytterligare insatser behövs, menar utskottet. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma med förslag som tar sin utgångspunkt i FunkA-utredningens förslag. Regeringen bör också ta hänsyn till de remissvar som lämnats på utredningens förslag.

Mer att läsa:
Länk till riksdagens hemsida.
– SvD om brist på arbetsmarknadspolitiska förslag.
Handisams ”Hur är läget”- Uppföljning av läget på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
Arbetsförmedlingens /SCBs specialrapport om situationen för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden.
– Regeringens hemsida om Funkautredningens förslag

#Funkpol utanför politikens finrum

bild riksdagshemsidaIgår var det partiledardebatt i Sveriges riksdag. Med stort engagemang debatterade de ledande politikerna frågor som de (antagligen) tyckte var viktiga inför valen detta år. Till de frågorna hörde verkligen inte #funkpol och inte heller frågor om mänskliga rättigheter i Sverige utifrån ett bredare perspektiv. Det är dåligt och det är mycket olyckligt. Sägas ska att statsministern ändå använde ordet ”funktionshinder”. Det var i en kort analys av hur det ser ut på arbetsmarknaden. Fredrik Reinfeldt sa om gruppen arbetslösa i Sverige:

En av fem har olika former av funktionshinder. Många av dem stod tidigare helt utanför arbetsmarknaden. Nu är de en del av det som vi vill åstadkomma med vår verktygslåda, att hjälpa dem att få jobb.

Det var allt. Reinfeldt kunde förstås ha utvecklat resonemanget mycket mer. Detsamma gäller övriga partiledare som också undvek frågorna. Det var en markant skillnad jämfört med det budskap som Lika Unikas ordförande Agnetha Vikenger hade i ett öppet brev inför debatten:

”Mänskliga rättigheter och allas rätt till deltagande i samhället måste vara i fokus, inte som ett vård- eller omsorgsperspektiv. Ska det bli verklighet måste ni som är våra ledande politiska företrädare visa engagemang och höga ambitioner på det här området. Det har ni ett utmärkt tillfälle att visa redan under morgonens första partiledardebatt detta valår.

Det finns så mycket av detta som borde lyftas i en partiledardebatt. I Sverige år 2014 är inte de mänskliga rättigheterna fullt utvecklade. De kommer inte alla till del, på lika villkor, som politiker ibland säger sig önska. Kartläggningar av olika samhällsområden som arbete, skola och fysisk tillgänglighet visar att vi har mycket att göra innan Sverige är ett land där personer med funktionsnedsättning har samma villkor, samma rättigheter och samma frihet som andra.

Det kommer detta ”supervalår” att hållas många fler debatter. Det kommer att hållas många tal. Politik och samhällsfrågor kommer att dominera de svenska medierna framöver. Om nu inte den första debatten tog in funktionshinderspolitiken i ”finrummet” så får förhoppningen stå till framtiden: Det är väldigt många väljare som vill veta hur partierna ser på de frågorna och veta vad partierna vill göra nästa mandatperiod. Låt väljarna få de svaren, partiledare!

Mer att läsa:
Riksdagens protokoll från partiledardebatten
DN-ledare om debatten.

PS: Hashtaggen #funkpol används flitigt på Twitter som etikett för ”funktionshinderspolitik”.

En arbetslöshet som ökat med 350 procent

almedalen alöshet 350 procentTvå saker sätts ihop till en helhet när Svenska Dagbladet idag skriver om arbetslösheten hos unga med funktionsnedsättning. 1). En skrämmande uppgift om att arbetslösheten har ökat med 350 procent hos unga i åldern 18 till 24 år och som har en funktionsnedsättning. Ökningen har skett under hösten 2007 till våren 2013.

2) En koppling till hur detta samhällsproblem, den viktigaste av valfrågorna, helt lyser med sin frånvaro när partiledarna i Almedalen berättar om sina politiska förslag. I SvD:s artikel citeras DHR:s viktiga analys av hur frågorna uteblev från talarstolarna under veckan, något som väckte hela den samlade funktionshinderrörelsen. Ilskan och besvikelsen över att så totalt nonchaleras i Almedalstalen gjorde att #funkpol ”trendade” och blev hett på Twitter.

Det var först i det sista talet, Stefan Löfvens som hölls på Almedalsveckans sista dag, som perspektivet funktionsnedsättning nämndes. I en mening sa Löfven:

”..stället för att vara det land där klyftorna ökar snabbast, ska Sverige bli bäst på ge alla, oavsett kön eller bakgrund, hälsa eller funktionsnedsättning, samma möjligheter i livet.”

Det var bra, det var rätt och det var viktigt. Den som vill kan med detta övergripande perspektiv läsa in en utvecklad funktionshinderpolitik på många områden. Framför allt står det för en värdering som handlar om involvering, lika rättigheter och allas rätt. Men man kan med bästa vilja i världen inte kalla det för en utvecklad och tydligt politik på funktionshinderområdet. En annan jämförelse kan vara att Löfvens mening är på 29 ord. När Annie Lööf talade var enbart avsnittet om vargjakt på det dubbla, 60 ord.

Lika Unika har satt frågan om jobb för personer med funktionsnedsättning som en av de viktigaste frågorna för oss. I ett särskilt Banbrytarprogram tar vi upp konkreta förslag till hur samhället kan stärka politiken för att fler ska få jobb. Det handlar om hjälpmedel. Det handlar om att kommuner och landsting blir verkliga förebilder. Det handlar om mentorskap och om offentlig upphandling. Det handlar nog också om att börja förändra synen på personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att mönstra ut begreppet ”Nedsatt arbetsförmåga” som det första som nämns när frågor om detta kommer upp och som är utgångspunkten för samhällets insatser.

Partiledarnas tal i Almedalen 2013 gav verkligen inte några besked om politikens aktörer tydligare kommer att involvera perspektivet funktionsnedsättning i politiken för jobb. En tröst och förhoppning kanske kan vara att det återstår en Almedalsvecka före valdagen i september 2014. Då!

Brutal nyhet om ohälsa och självmord

I veckans lägesrapport från Handisam, som jag också bloggade om, fanns en uppgift som väcker stor oro. Hos personer med funktionsnedsättning är ohälsan nästan tio gånger så vanlig jämfört med övrig befolkning. Idag kommer ytterligare en nedslående och i det närmaste brutal rapport som berättar om en kraftig ökning av självmord hos unga med funktionsnedsättning. Det är den statliga Socialförsäkringsutredningen som har beställt rapporten av Karolinska Institutet. Ekot har läst rapporten och lyfter det tragiska innehållet i sitt nyhetsflöde.

I gruppen unga i åldern 19 till 23 år mer än fördubblades antalet unga förtidspensionärer – från 5 000 till 12 000 under åren 1995 till 2010. Samtidigt fyrdubblades antalet svåra självmordsförsök,  från 115 till 460. ”Antalet som lyckades ta sina liv ökade från 10 till 45, bland dessa 19-23 åringarna som fick aktivitetsersättning”, berättar Ekot.

Det är ingen alltför vågad gissning att det här är en yttersta effekt i en lång kedja som hänger ihop och som särskilt drabbar personer med funktionsnedsättning. En kedjereaktion som inte sällan börjar i förskola och skola där vi i välfärdslandet Sverige inte anser oss ha råd att ge tillräckligt stöd till många elever med funktionsnedsättning. Det ger i sin tur en svagare utbildningsbakgrund, leder till lägre betalda jobb eller till inget jobb alls, påverkar socialt kontaktnät negativt och slår ibland hål på den egna hushållsekonomin.

Jag läser att Urban Fernquist från Synskadades Riksförbund hann samtala med ett statsråd om Handisams lägesrapport under dagens torsdagsaktion. Repotaget på SRF:s hemsida berättar om svaret från statsrådet på frågan om vad som nu händer med Handisams lägesrapport. Det lär, fritt återgivet, ha blivit: ”Vi har det bättre här än i andra länder”.

Måhända det är korrekt men knappast något acceptabelt skäl att inte göra allt vi kan för att nå mål om ett jämlikt och rättvist Sverige där alla, efter sina förmågor och förutsättningar, får komma till sin rätt. Tvekar vi om det målet är det riktigt, riktigt illa.

Alltför usel takt i funktionshinderspolitiken!

hur är läget 2013Det går för långsamt. Mer behöver göras av fler. Det behövs mer systematik i arbetet för ökad delaktighet och bättre tillgänglighet. Lagar som redan finns måste följas. Det är dags att sätta högre fart! Det är några slutsatser som Myndigheten Handisam drar i dagens lägesbeskrivning och uppföljning av funktionshinderspolitiken som presenteras på deras hemsida och i en debattartikel på SvD Brännpunkt där också ansvarigt statsråd Maria Larsson är undertecknare. Handisams egen sammanfattning av så kallade ”flaskhalsar” inom funktionshinderspolitiken beskrivs så här i korta punkter:

–  Arbetsgivare vågar fortfarande inte anställa personer med funktionsnedsättning.
–  Inom rättsväsendet känner många domare inte ens till FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning.
–  Hälften vet inte vilka stöd personer med funktionsnedsättning har rätt till under en rättegång.
–  Mer än två tredjedelar av de granskade skolorna fick under 2012 kritik när det gäller arbetet med särskilt stöd.
–  Kraven på att ta bort enkelt avhjälpta hinder i den fysiska miljön har funnits sedan 2003. Trots det återstår fortfarande många hinder att åtgärda.
–  Målen för när kollektivtrafiken ska vara tillgänglig flyttas hela tiden framåt. Nu anges att målen ska uppnås först år 2021, men i den takt som åtgärder sker blir inte heller det rimligt.
–  Ohälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning. Det har inte förändrats sedan första mätningen 2007.
–  Utvecklingen för att nå delmål och inriktningsmål i strategin för funktionshinderspolitiken går för långsamt. Om det fortsätter i samma takt som det gjort hittills kommer delmål och inriktningsmål inte vara uppnådda år 2016.

I debattinlägget i SvD beskrivs den trista följd som diskrimineringen, arbetslösheten och bristen på delaktighet leder till: Ett sämre hälsoläget och större isolering.

”På område efter område är levnadsförhållandena sämre för människor med funktionsnedsättning. I Handisams lägesrapport som presenteras i dag vittnar personer om den frustration de känner och hur de skulle vilja kunna leva som alla andra. Var fjärde person har svår ängslan, oro eller ångest.”

Lika Unika-bloggen kommer att återkomma till en del särskilt angelägna punkter i dagens rapport från Handisam. Det gäller bland annat utbildningen, jobben och tillgängligheten. Bland annat rapporterar Arbetsförmedlingen om hur läget faktiskt försämras för personer med funktionsnedsättning. Man klarar inte målet att öka andelen som går till jobb av de inskrivna.

Och fortfarande ser vi det absurda i att arbetet med att förbättra tillgängligheten går på tok för långsamt samtidigt som regeringen konsekvent förhalar den förstärkning av diskrimineringslagen som skulle kunna vara en viktig ”eld i baken”- lag på alla dem som har ansvaret för att Sverige på många områden fortfarande är otillgängligt och utestängande.

Läs mer:
–  Aftonbladets ledare om Torsdagsaktionen och kampen för ett tillgängligt Sverige
– Se inslaget i SvT:s Godmorgon Sverige om Handisams rapport