Etikettarkiv: Torsdagsaktionen

Tisdagsaktionen född efter historiskt lagförslag

Veckan inleddes med att regeringen och Erik Ullenhag presenterade en lagrådsremiss om att skärpa diskrimineringslagen med bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund. Ett krav som sedan länge har drivits av funktionshinderrörelsen, inte minst de senaste åren i form av Torsdagsaktionens närvaro utanför Rosenbad varje vecka. Med regeringens aviserade förslag kan en viktig seger noteras för alla dem som kämpat för bättre tillgänglighet, mänskliga rättigheter och delaktighet.

Förslaget har mottagits med positiva reaktioner som betecknar det som ”historiskt”. Och visst är det tveklöst så att den markering som görs genom att skärpa diskrimineringslagen är en oerhört viktig markering från samhället: ”Bristande tillgänglighet är inte tillåtet”.

Det finns förvisso också invändningar mot förslaget. Den kanske saftigaste kritiken riktas mot att den skärpta diskrimineringsgrunden bristande tillgänglighet ska begränsas. Företag med färre än 10 anställda ska inte omfattas. En del andra reaktioner som kommit är att skrivningar i propositionstexten ger signaler om en alltför svag lagtext som bara omfattar enklare åtgärder. Några har reagerat över ett alltför snävt fokus på fysisk tillgänglighet när andra perspektiv också borde finans med.

Att förslaget nu är presenterat och på väg bort till riksdagen innebär verkligen inte att funktionshinderrörelsen lägger ner arbetet för ett tillgängligt, användbart och rättvist samhälle. Det arbetet fortsätter utanför makthavarnas lokaler. Men ”Torsdagsaktionen” förvandlas i stället till ”Tisdagsaktionen” och samtidigt flyttar man bort från Rosenbad och följer propositionens väg över Strömmen och fram till riksdagsbyggnaderna. Där är tanken att de ledamöter som sedan ska klubba den nya lagstiftningen ska ”peppas” till att arbeta om propositionen på några punkter där det brister i förslaget. Den nyfödda tisdagsaktionen kommer att samlas första gången den 18 mars mellan klockan 9 och 10 vid riksdagshuset, Riksgatan.

Lika Unika-bloggen och vår hemsida kommer löpande att skriva om hur arbetet med en skarpare diskrimineringslag går och om den nya ”Tisdagsaktionen” på plats utanför det svenska parlamentet.

Läs mer:
–  Lika Unikas kommentar till regeringens lagrådsremiss.
–  Lars Lindbergs blogg med reaktioner och länkar
Unga Hörselskadades blogg med reaktion och länkar
Maria Johanssons blogg
Arbetarbladet, Lisa Gemmel om lagförslaget.

Lagförslag om bristande tillgänglighet som diskriminering

rosenbad o riksdagenI regeringens nyligen publicerade lista över de propositioner som man avser lägga under våren finns en särskilt intressant information under rubriken Arbetsmarknadsdepartementet. Där heter det vid punkt 189: ”Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering, 18 mars”.

Regeringen markerar således att tiden nu ska vara inne för den viktiga förstärkning av diskrimineringslagen som Torsdagsaktionen har kämpat för länge och väntat (idag) 1.153 dagar på, alltsedan remisstiden på  departementets skrivelse ”Bortom fagert tal” gick ut.

Signaler har lämnats redan tidigare om att ”något kommer”. Det har svarats på frågor i riksdagen. Det fanns en mening om en kommande proposition i budgeten för 2014. Och nu är tiden således inne.

Det ÄR tveklöst en framgång för all den kraft, tid och energi som torsdagsaktionens aktiva och deltagande förbund har lagt ner på frågan. För den insatsen är inte bara priset ”Årets Hjärter Ess” från STIL ett välförtjänt erkännande. Det tryck som aktionen har lagt på politiken under lång tid har med säkerhet bidragit till att förslaget nu kommer och inte ”glömts bort” inför kommande val. Säkert har också de krafter i regeringen som är mer engagerade än andra för förslaget känt ett stöd när de argumenterat.

Att förslaget kommer är en framgång i sig men när framgången ska mätas måste innehållet, inte själva propositionen, vara grunden för hur högt jublet ska stiga. Om lagförslaget ger oss ett starkt verktyg och en press på hela samhället för omställning mot tillgänglighet och delaktighet för alla och för att vi ska ”göra rätt från början”, ja då kan inte jublet känna några gränser.

Om så är fallet vet vi först den 18 mars. I beredningsarbetet har funktionshinderrörelsen inte haft möjlighet att delta och därför är det inte möjligt att idag deklarera ”Segern är vår”. Men kanske, kanske kan det förkunnas den 18 mars 2014.

Riksdagsdebatt om Sveriges svar till FN

Idag fredagen den 13 december debatterade riksdagen den svenska funktionshinderspolitiken och den granskning som FN nu gör av hur Sverige arbetar efter konventionen. Debatten, som pågick cirka en halvtimme, hölls efter en interpellation av Lennart Axelsson (S) till statsrådet Maria Larsson, (Kd). Frågorna gällde vilken inriktning som regeringens svar kommer att ha till FN inom områden som arbetsmarknad, skola, tillgänglighet, oberoende MR-institution och i frågan om personlig assistans.

Några punktvisa noteringar under debatten:

*  Regeringen bekräftar att den bild av läget som Handisam har visat i sina rapporter, ”det går för långsamt”, stämmer. Samtidigt ville man förstås framhålla områden med en positiv utveckling.

* Maria Larsson slog åter fast att regeringen återkommer med förslag om en skärpning av diskrimineringslagen så att den också klassar bristande tillgänglighet som diskriminering.

* Regeringen fortsätter bereda frågan om en oberoende MR-institution i Sverige, enligt bland annat det som konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ställer som krav.

* Det finns fortfarande en syn att personer med funktionsnedsättning som inte har nedsatt arbetsförmåga har samma ställning på arbetsmarknaden som arbetssökande i övrigt. Det är enligt ”politiken” den ”nedsatta arbetsförmågan” som är problemet.

Lyssna på hela debatten genom filmklippet ovan.
Läs mer:

Lika Unika-bloggens inlägg inför debatten
Svensk Handikapptidskrift skriver om debatten

Mänskliga rättigheternas dag 10 december

crpd bild
Idag den 10 december är det Mänskliga rättigheternas dag. Dagen instiftades 1950 för att hedra FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948. De mänskliga rättigheterna gäller för alla människor. För personer med funktionsnedsättning har rättigheterna dessutom tydliggjorts i en särskild konvention som Sverige har ratificerat och som trädde i kraft i vårt land den 14 januari 2009. Konventionen slår fast de mänskliga rättigheterna inom en rad områden och innebär ett genomgående uppdrag till de länder som skrivit under den:

Att arbeta för en genomgripande attitydförändring i samhället i synen på personer med funktionsnedsättning, från ”vård-, omsorgs- och sjukvårdsperspektiv till en fråga om mänskliga rättigheter för människor som har samma rätt som alla andra.

En och annan kanske frågar sig om det verkligen behövs en särskild MR-dag i Sverige? Vi som så ofta talar om MR-frågor när det gäller andra länder, och vi gör det med hög röst och inte utan trovärdighet i den internationella debatten? Ja, visst behövs det! Sverige är verkligen inte perfekt. Det vet inte minst den som har en funktionsnedsättning och kanske söker ett jobb, vill tillgodogöra sig utbildningen i skolan eller komma in på offentliga platser som idag ofta är otillgängliga. Det är många som varje dag upplever att Sverige behöver göra mycket mer!

Just idag, på de mänskliga rättigheternas dag, är det viktigt att uppmärksamma det som brister i samhället. Där är FNs granskning av Sveriges funktionshinderpolitik viktig, en fråga som tas upp i riksdagen på fredag. Det är också angeläget att reagera på politiska beslut som leder i fel riktning. Ett sådant är förslaget att försämra tillgängligheten i nya bostäder. Ett lagförslag på väg fram till riksdagen får nu kritik från Lagrådet som i sin kritik hänvisar till FNs konvention. Lagrådet menar att regeringen tydligare måste beskriva hur de nya reglerna förhåller sig till konventionens krav om förbättrad tillgänglighet.

Fler områden finns att förbättra, som skolan, arbetsmarknaden och inom kollektivtrafiken. Den som vet allra bäst om läget är förstås den som själv lever med en funktionsnedsättning och de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar. Men även statens myndighet Handisam kan berätta om ”Hur är läget 2013″ och gör det med analysen är det går alltför sakta framåt. Och ännu år 2013 saknar Sverige den oberoende MR-institution som borde finnas för att driva på och övervaka arbetet med mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheternas dag behövs verkligen.

Torsdagsaktionen till final som ”Årets röstbärare”

839_gruppbild_webbklar

Torsdagsaktionen är i final i Sektor3-tävlingen om ”Årets röstbärare”. Detta efter den nominering som Lika Unika gjorde och som jag skrev ett blogginlägg om här. Den 2 december genomförs årets Civilsamhällesgala och där avslöjas vem av finalisterna som får priset. Lika Unika håller förstås tummarna för den egna nomineringen av Torsdagsaktionen!

Läs mer:
– Sektor 3 skriver på sin hemsida om priset:
”Priset ska gå till en person eller organisation i det civila samhället i Sverige som under 2012-2013 varit en stark röstbärare för andra människor eller idéer, och som lyckats särskilt bra med att synliggöra och väcka debatt i någon för sin organisation viktig fråga. Priset delas ut av Sektor3, bokförlaget Idealistas och idétidskriften Kurage med tidskriftens redaktionsråd som jury”.

– DHRs hemsida om nomineringen

Torsdagsaktionen bör få priset ”Årets röstbärare”

839_gruppbild_webbklar”Årets röstbärare”. Så kallas ett av de två priser som tankesmedjan Sektor 3 i samarbete med tidskriften Kurage delar ut vid årets ”Civilsamhällegala” den 2 december. Lika Unika har beslutat nominera Torsdagsaktionen till priset och ser man till kriterierna som de nominerade ska uppfylla förefaller nomineringen vara stark och ”klockren”. I dessa skriver prisutdelarna:

”Priset ska gå till en person eller organisation i det civila samhället i Sverige som under 2012- 2013 varit en stark röstbärare för andra människor eller idéer, och som lyckats särskilt bra med att synliggöra och väcka debatt i någon för sin organisation viktig fråga. Juryn kommer särskilt titta på personer eller organisationer som samlat åsikter, t ankar och identiteter som vanligtvis har en svag ställning i den offentliga debatten.”

Lika Unikas motivering som finns med i nomineringen av Torsdagsaktionen lyder: 

”Torsdagsaktionen samlar idag 21 riksorganisationer inom funktionshinderrörelsen för ett tillgängligt och användbart Sverige där vi gör rätt från början och ser tillgänglighet som lönsamt för hela samhället. Aktionen jobbar för en skarpare diskrimineringslagstiftning där också bristande tillgänglighet klassas som diskriminering.

Varje torsdag morgon sedan 1 december 2011 har aktionen funnits vid Rosenbad för att dela flygblad och samtala med statsråd. Torsdagsaktionen har lyckats pressa fram ett initiativ från Sveriges riksdag i frågan, och löfte i regeringens budgetproposition om kommande lagförslag.
Torsdagsaktionen har med lågmäld uthållighet, kraft och engagemang gett röst åt många människors vrede över brister i tillgängligheten i Sverige.”

Skarp kritik och mastodont underkännande!

regeringenDet är ett skarpt kritiskt och samtidigt ett mastodont underkännande av myndigheternas arbete med tillgänglighet som Handisams Generaldirektör Carl Älfvåg ger de svenska myndigheterna i dagens debattinlägg i Nya Wermlands Tidning. Kritiken förs fram efter den granskning som Handisam nyligen berättade om. Där redovisas att endast 12 av 289 myndigheter uppfyller Handisams kriterier för tillgänglighet. 54 myndigheter har sedan ifjol backat i det grundläggande tillgänglighetsarbetet och nästan hälften har inte tagit ett enda steg framåt, berättar myndigheten som själv tillhör de som får full poäng i granskningen.

Av de myndigheter som kan betecknas som föredömen på det här området finns också bland annat Boverket,  Diskrimineringsombudsmannen, Högskolan i Borås och Riksdagsförvaltningen. Men även om Handisam noterar att en majoritet av myndigheterna går framåt i arbetet är rapporten mycket oroväckande. När inte ens de myndigheter i staten som borde gå före gör sitt, hur ska då insikten komma till fler ansvariga och få dem att agera? Som framhålls i artikeln är tillgänglighet en bärande princip i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige ställt sig bakom. Samma vikt får frågan i regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. ”Staten har ett stort ansvar att vara ett föredöme för andra”, påpekar Handisam.

Dessvärre är inte den här granskningen den enda som pekar på en utveckling bakåt. Nyligen kom Handisams lägesrapport för 2013 som drog slutsatsen att det knappast går att hitta någon utveckling framåt i funktionshinderpolitiken som helhet. I företaget Humanas tillgänglighetsbarometer för i år som kom nyligen visas på samma dystra läge. Den visade att en av tre kommuner inte har utvärderat arbetet med att förbättra tillgängligheten de senaste åren. Hälften av kommunerna avstår från att ställa krav på tillgänglighet när de ger anslag till kulturverksamhet. I pressmeddelandet skriver företaget: ”Undersökningen pekar på att arbetet med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning har avstannat i kommunerna”.

I det läget vore det guld värt om det i diskrimineringslagen slogs fast att bristande tillgänglighet ÄR en diskrimineringsgrund. Det kravet ställs av funktionshinderrörelsen i Torsdagsaktionen. Samma krav har de flesta av riksdagspartierna och riksdagen har till och med begärt ett lagförslag av regeringen. När ännu en torsdagsaktion genomförs denna vecka har vi väntat 972 dagar på regeringen, räknat från den dag när rapporten ”Bortom fagert tal” presenterades.

Som en trist illustration på senfärdigheten, dålig tillgänglighet och oviljan till initiativ för bättre tillgänglighet kommer jag inte åt regeringens hemsida för närvarande utan får felmeddelande. Det gör att jag inte kan länka till ”Bortom fagert tal” ,men det kan du som bloggläsare möjligen leva med.

Men det skarpa ”felmeddelande” till statens myndigheter som Handisam skriver om i dagens artikel kan inte förbises så enkelt. Bristande tillgänglighet utestänger men verkar tyvärr accepteras allt mer som en realitet, något vi måste leva med. Det är inte okey!

Därför måste värderingar förändras!

en stärkt röst dans almedalen 2013Bilden är från Almedalen 2013. På Donners plats dansar unga från ”En stärkt röst” för bättre tillgänglighet under parollen ”Jag är inte jobbig. Jag är viktig”.

Du minns kanske temat för Lika Unikas seminarium som vi hade i Almedalen i år? Rubriken var ”Konsten att förändra värderingar – hur gjorde de framgångsrika”. Det låter kanske som en stor och svår uppgift. Många gånger sitter värderingar och föreställningar djupt rotade i oss människor. Men det är helt nödvändigt om politiken ska kunna vridas i en annan riktning, en väg som verkligen förbättrar levnadsförhållanden för alla. En väg som gör att den som har en funktionsnedsättning i praktiken får samma villkor och möjligheter som andra. Gång på gång kommer ”bevis” på hur viktig den omställningen är. Gång på gång kommer bevis på att vi har mycket mer att göra för att nå målet om ett samhälle med lika förutsättningar för alla.

I nyhetsflödet ser jag att Kanal 5 nu ändrar namnet på sin TV-produktion ”De odejtbara”, efter en kraftig kritik mot det temat. Utgångspunkten var alltså från början, i Sverige år 2013, att den som har en funktionsnedsättning är ”Odejtbar”. Vilka värderingar har funnits i redaktionsrummet där kanalens program har skapats?

Men även om avarter av det slaget förtjänar skarp kritik är kanske den stora utmaningen ändå det som handlar om hur betydligt fler beslutsfattare tänker. En illustration av det fick jag när jag såg en lokal partihemsida för ett stort parti i en mindre ort i landet. Där fanns några rader om funktionshinder och några politiska förslag på det området. De hade placerats under rubriken ”En hjälpande hand”. Så ser det ofta ut i kommunalpolitiska program där, som jag brukar säga, funktionshinderpolitiken inte sällan är placerad under Socialnämndens avsnitt, och där någonstans mellan frågor om ”äldreboende” och ”missbruksvård”. Säkert vackra tankar om att ”ta omhand” men ack så tydligt det blir att det behövs ett verkligt paradigmskifte. Från ”patient till medborgare”, kanske?

När värderingarna biter sig kvar i gamla hjulspår blir den konkreta politiken fel eller alltför svag. Vi ser det i uppföljningarna av funktionshinderpolitiken. När myndigheten Handisam publicerar sin uppföljning av strategin för funktionshinderspolitiken 2011–2016 skriver man: ”Uppföljningen visar att det knappast går att se någon utveckling än så länge”.

Så länge gamla värderingar har fäste blir det som det blir. Funktionshinderfrågor blir en politisk icke-fråga, som det talades tyst om i Almedalen. Det leder till ett bristande politiskt tryck som bromsar utvecklingen. Till det, en bristande medial uppmärksamhet som gör att frågorna knappast ”finns” i det politiska Sverige. Och kanske en brist på konflikt. Ingen säger emot, i alla fall inte högt. Ingen argumenterar tydligt för nej till reformer men ojar sig samtidigt över budgetunderskott och som i fallet diskrimineringslagen också stoppar Torsdagsaktionens krav på en lagförstärkning där det slås fast att brister i tillgänglighet är diskriminerande.

Om perspektivet mänskliga rättigheter skulle styra fullt ut så hade vi inte accepterat att människor stängs ute på det sätt som görs idag. Ingen skulle komma på tanken att med hänvisning till ”det är för dyrt” dra in rösträtten för människor som bor i glest befolkade trakter i Sverige. Att rösta är rättighet och precis på samma sätt borde vi se på andra samhällsfrågor. Också för personer som lever med en funktionsnedsättning. Precis det som FN:s Konvention handlar om och som hela det politiska Sverige borde arbeta hårt för att förverkliga.

Läs mer:
Unga Hörselskadade om ”VI ska normaliseras”
DHR-bloggen, Maria Johansson om #funkpol i Almedalen

Torsdagsaktionen i Visby

image

På torsdagsmorgonen denna Almedalsvecka hade Torsdagsaktionen sin vanliga samling utanför regeringens sammanträdeslokal, normalt Rosenbad i Stockholm men nu Länsstyrelsen i Visby. Budskapet för dagen: 958 dagar har gått sedan remisstiden gick ut på ”Bortom fagert tal”, en regeringsskrivelse som föreslog lag om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund. Efter det har också Sveriges Riksdag begärt lagförslag men fortfarande uteblir propositionen. Dagens aktion samlade många och förhoppningsvis känner regeringspartierna en ökad press. Att gå till val 2014 med en funktionshinderrörelse i uppror är ingen politikers dröm!

Mäktig manifestation för bättre tillgänglighet

torsdagsaktion XL collage
Torsdagsaktionen den 30 maj 2013 blev en mäktig uppvisning av stödet för en skarpare lagstiftning om bristande tillgänglighet som diskriminering. Uppskattningsvis 300 personer slöt upp utanför regeringsbyggnaden Rosenbad, denna dag 923 av väntan på lagförslag. Som bekant är bakgrunden att det i Sverige finns lagar som gäller och som egentligen borde räcka för att förbättra tillgängligheten i samhället. Problemet är att lagarna inte följs. Att i diskrimineringslagen bli tydlig med att tillgänglighetsbrister är diskriminering är ett viktigt steg för att sätta press på arbetet med tillgänglighetsförbättringar.

Nyligen kom myndigheten Handisam med sin rapport ”Hur är läget”, som är en uppföljning av myndigheternas och kommuner/landstings arbete med funktionshinderspolitiken. Generellt visar sammanställningen att det går långsamt och att mycket mer behöver göras för att Sverige ska bli tillgänglighet för alla och RÄKNA med alla! Inom området tillgänglighet visar Handisam bland annat:

* Kommunerna uppger att 55 procent av de enkelt avhjälpta hindren var åtgärdade år 2010.
* 4 procent av kommunerna är alla kommunala lekplatser tillgängliga för barn med funktionsnedsättning
* 12 procent av kommunerna har inventerat sina flerbostadshus ur ett tillgänglighetsperspektiv.     
* Färre personer med funktionsnedsättning, 35 procent, går i skog och mrk. Bland övrig befolkning är andelen 46 procent.

Det återstår att se om dagens ”Torsdagsaktionen XL” kan sätta fart på politikerna i regeringen och bidra till att det äntligen kommer ett lagförslag. Det vore ytterst värdefullt, viktigt och välkommet, regeringen!